TV4 Nyheterna
Utrikes
Oense om kaosartad avrättning: ”Påminner om gamla häxtestet”
Myndigheterna i Tennessee misslyckades natten mot torsdagen att verkställa avrättningen av Christa Pike, 50 för ett 31 år gammalt mord. De två giftinjektioner hon fick verkade inte och hon vårdas nu på sjukhus. Den misslyckade avrättningen har blivit en världsnyhet och guvernör Bill Lee har beslutat att stoppa årets enda återstående planerade avrättning i delstaten. Kritiken har varit stor efter den misslyckade avrättningen och mot det preparat som använts, sömnmedlet Pentobarbital. Aneststiläkaren och gifteexperten Kai Knudsen, som TV4 Nyheterna tidigare prata med, tycker att det som inträffat är skandalöst. – Det är oerhört allvarligt att man har misslyckats på det här viset. Jag tycker att förfarandet både är djupt oetiskt och inhumant, och det är också taffligt hanterat, säger han. Det är fortfarande oklart om beslutet att stoppa planerade avrättningar i Tennessee även gäller Pikes fall, om hon nu överlever. Vissa anser att hon redan fått sitt straff. Och det finns flera olika perspektiv. ”Hon borde försättas på fri fot och belönas med någon typ av modest medborgarlön”, skriver poeten Elis Monteverde Burrau, till TV4 Nyheterna. Om Kant fick bestämma Riktigt så enkelt tycker inte Christian Dahlman, professor i allmän rättslära vid Lunds universitet, att det är. Enligt honom håller inte resonemanget att Pike redan har fått sitt straff och därför borde undgå ett nytt avrättningsförsök. ”Det straff som domstolen har utdömt är ju att hon skall avrättas och det straffet har hon inte fått. Injektionen är ju inte straffet utan bara ett medel för att verkställa straffet”, skriver han. Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, menar att Pike ur ett så kallat retributivistiskt perspektiv – som bland andra Immanuel Kant företrädde – skulle komma för lindrigt undan om hon inte avrättas. ”Öga för öga, tand för tand”, skriver han. För en utilitarist, som exempelvis Jeremy Bentham, blir frågan mer svårbedömd om man tror att färre blir mördare och mördade om man avrättar en mördare. ”Kanske tjänar hon särskilt bra som avskräckande exempel som det gick”, skriver han. Påminner om häxtestet Kyrkohistorikern Joel Halldorf säger att delstaten nu inte vet hur den ska agera. – Ur ett slags mytologiskt perspektiv påminner det nästan om det gamla ”häxtestet”, där en kvinna utsattes för en fruktansvärd prövning som påstods avslöja hennes skuld eller oskuld, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf. Enligt Halldorf kan man å ena sidan, i linje med juridikprofessorn Christian Dahlmans resonemang, hävda att ett nytt försök krävs eftersom dödsdomen inte har verkställts. Å andra sidan kan det finnas en gräns för hur brutalt staten får behandla en människa. – Skulle ett nytt avrättningsförsök passera den gränsen – även enligt den som annars är för dödsstraff? Han betonar att en avrättning inte handlar om att skydda samhället från personen, eftersom det skyddet redan finns genom att personen är frihetsberövad. – Den handlar om att straffa henne för hennes brott. Men vad menar vi då med straffet: att hon måste dö, eller att hon ska genomgå en avrättning? Hon har redan utsatts för ett avrättningsförsök och överlevt. Måste inte det räknas när vi bedömer vad staten får utsätta henne för igen?