Trump sågas av Bildt: Friskriver Putin helt • Flera döda i attacker i natt
Vid en så kallad nollning på skolan ska flera maskerade elever, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna, ha ”straffat och förnedrat” yngre elever. Tre elever i 18-årsåldern sitter häktade misstänkta för bland annat grovt sexuellt ofredande och misshandel. Ytterligare två personer misstänks för misshandel och olaga tvång, men är inte häktade. Totalt finns nu åtta målsäganden i utredningen. Krismöte utan frågestund Efter händelserna håller Sigtunaskolan under tisdagen ett digitalt informationsmöte med elever och vårdnadshavare. Under mötet hålls ingen frågestund. – Det har varit två väldigt speciella och tuffa veckor för vår skola. Och jag förstår att många är oroliga, frågande och berörda. All personal och våra elever på skolan är också väldigt berörda. Jag är både arg och besviken men känner också ett väldigt stort ansvar, säger Sofia Kindberg, vd skolchef på SSHL. Skolan beklagar att vårdnadshavare upplevt att informationen dröjde efter händelserna, men hänvisar till att tryggheten på plats prioriterades. Skolan säger också att den samarbetar med polisen och har kontakt med de direkt berörda, men inte kan kommentera detaljer medan utredningen pågår. ”Det är en fråga som vi måste utreda” Mazdak Sarvari, internatchef, säger att skolan tidigare har försökt bryta de maktstrukturer som kan finnas på internatet. Bland annat har den så kallade prefektrollen avskaffats och ersatts med hemråd. – Vi har arbetat aktivt med värdegrundsfrågor tillsammans med elever och personal. Vi har genomfört säkerhetshöjande åtgärder och arbetat för att motverka alla former av destruktiva maktstrukturer och maktutövning. Och ändå har det hänt, säger han. Enligt Savrvari kan skolan ännu inte ge ett fullständigt svar på hur händelserna kunde inträffa trots det förebyggande arbetet. – Det är en fråga som vi måste utreda, förstå och få svar på. Mazdak Savrvari säger att arbetet mot destruktiva strukturer och en tystnadskultur kräver samarbete mellan skolan, eleverna och vårdnadshavarna. Han uppmanar föräldrar och elever att berätta för skolan om sådant de får kännedom om, eftersom skolan inte kan följa upp uppgifter som den inte känner till.
Ett idrottsarrangemang för socioekonomiskt utsatta pågick i Kämpetorpshallen i fredags kväll. Fotboll och innebandy spelades. Saba Abraham brann för barn och unga och var en del av samhällsprojektet. Men strax efter klockan 21 blev hon skjuten, mitt under en av fotbollsmatcherna. Hon fördes till sjukhus med ambulans, men dagen därpå kom beskedet att hennes liv inte gick att rädda. Häktade efter gryningsräd mot hotell Två tonårspojkar, 16 respektive 17 år, greps i lördags i en gryningsräd mot ett lägenhetshotell söder om Stockholm, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna. Pojkarna anmäldes försvunna av sina föräldrar, säger åklagaren Lukas Tigerstrand. På tisdagseftermiddagen häktades båda för mord och grovt vapenbrott. Södertörns tingsrätt bedömde att pojkarna är misstänkta på sannolika skäl, den högre misstankegraden. Båda har nekat till brott. Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna har polisutredningen än så länge inte visat att någon av pojkarna har några kända gängkopplingar. Båda är sedan tidigare ostraffade och hemmahörande i Göteborgsområdet. De misstänks ha rest till Stockholm efter att ha blivit rekryterade att genomföra vad som ses som ett beställningsmord, enligt samma uppgifter. Misstanken: Skulle döda fler De häktade pojkarna är även misstänkta för förberedelse till mord. – Ja, det stämmer. Förberedelse till mord genom att ha tagit befattning med ett skjutvapen i syfte att utföra ett mord. Det är en separat händelse från mordet i sporthallen, säger Tigerstrand. De har alltså planerat att döda fler? – Ja, det är också det som brottsrubriceringen går ut på. Att man har ett vapen och en plan på att man ska döda någon. De misstänkta brottsplatserna för förberedelse till mord är Norsborg och Flemingsberg. Det betyder att det är där man tror att pojkarna fick skjutvapen. Var mordet var tänkt att ske är okänt. I nuläget är det okänt vem den tilltänkta måltavlan var, säger Tigerstrand. Tredje pojke gripen – misstänkt medhjälpare TV4 Nyheterna har tidigare kunnat berätta att övervakningsfilmer från lägenhetshotellet visat ytterligare en ung pojke som polisen aktivt sökt efter. På tisdagen meddelade åklagare Lukas Tigerstrand att en tredje tonårspojke gripits i ärendet. – Vi har under eftermiddagen gripit ytterligare en person som är misstänkt för medhjälp till det här brottet, säger han utan att vilja bekräfta att det är pojken som fångats av övervakningskameror. En av polisens teorier är att mordet på Saba Abraham kan ha varit en hämnd på en av hennes anhöriga som har kopplingar till gängmiljön. Personen har tidigare friats från misstankar om inblandning i två olika skjutningar, ett mord och ett mordförsök. Klockan 18 på onsdagen kommer Älvsjö-Hägersten stadsdelsförvaltning att hålla en tyst minut för Saba Abraham.
För tjugo år sedan drabbades Thomas Matsson av Parkinsons. Han levde ett aktivt liv och arbetade som ombudsman för Lärarförbundet. Den första tiden blev väldigt svår. – Allting var fruktansvärt jobbigt. Fram till 2010 gick det inte bra alls, mellan 2010 och 2012 var det riktigt illa, säger Thomas Matsson. Men för ett och ett halvt år sedan fick han, tillsammans med sju andra patienter som är drabbade av Parkinsons sjukdom, vara med i en studie som förändrade hans liv. – Förut var man seg och kantig, det var ungefär som att leva sitt liv i sirap. Nu är den känslan helt och hållet borta. Det kändes också ofta som om någon drog mig i nacken och ville dra mig åt andra hållet, han har gått hem, det känns jättebra, han får gärna stanna borta, jag ville inte träffa honom mer, säger Thomas Matsson. Han fortsätter: – Redan nu är jag betydligt bättre än vad jag var och det har visat sig i undersökningarna att det inte bara är något jag tror, nu vet vi att jag blivit bättre. Transplanterade dopaminceller Parkinsons sjukdom förstör de dopaminproducerande cellerna och en av följderna blir att kroppens nervimpulser förändras. Därför har man i studien på Lunds universitet tagit stamceller som vidareutvecklats till att producera dopamin och transplanterat in dem i deltagarnas hjärnor. Och även om det är tidigt att säga, har man har redan sett resultat. – Det är lite tidigt att titta på efter bara ett år. Men vi ser lovande tecken på att cellerna överlevt och börjat fungera i patienternas hjärnor. Nu ska vi följa upp alla patienter till tre år efter transplantation och då förväntar vi oss en bättre effekt, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Nya studier Nu när man är klara med den första fasen i studien väntar nya studier där man tittar på vilken som är den rätta dosen av celler som patienterna ska få. Efter det väntar större studier tillsammans med läkemedelsföretag. Malin Parmars förhoppning är att inom fem till tio år kommer metoden vara en godkänd behandling för Parkinsons sjukdom. – Jag tycker att det här är en jätteviktig studie som visar att vi faktiskt kan transplantera celler, ersätta dem som gått förlorade i sjukdomen och hoppas på att kunna återbygga hjärnan. De behandlingar som finns i dag kan behandla symptomen men de har ingen påverkan på själva sjukdomen, säger Malin Parmar.
Klockan 19.05 hålls en presskonferens efter de pågående fredssamtalen om Ukraina i Oslo. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb medverkar. USA:s sändebud Steve Witkoff deltog i samtalen i Oslo och ska resa vidare till Ryssland för nya möten. – Norge stöttar Ukraina, landets legitima försvar mot den militära aggressionen och Ukrainas rätt att leva i en rättvis och varaktig fred, säger Jonas Gahr Støre. Samtalen mellan USA och Ukraina inleddes med kort varsel på tisdagen, i ett försök att få fart på de långdragna fredsförsöken. – I dag har vi diskuterat frågor som rör säkerheten för Ukraina, en plan för välstånd och återuppbyggnad efter kriget, territoriella frågor, sanktioner och den europeiska säkerhetsordningen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar Norge för landets långvariga stöd till Ukraina efter fredssamtalen i Oslo. – Tack så mycket, Jonas. Och tack till Norges folk för att ni i dag står värdar för oss och hjälper vårt folk. Norge är ett av de länder som gör allra mest för att hjälpa oss skydda liv och hålla människor säkra, säger Volodymyr Zelenskyj. Han tackar också Finlands president Alexander Stubb för stödet till Ukraina och Europa. – Det är viktigt att vi fortsätter att tala med varandra på alla nivåer och arbetar tillsammans för de beslut som krävs för att få slut på kriget. – Vi är redo för förhandlingar. Som Alex sade är det viktigt för oss att visa det. Därför finns förslag om olika former av vapenvila, säger Zelenskyj. – Och när det gäller att förlora kriget: Vi förlorar naturligtvis inte kriget, men vi förlorar människor. När Ryssland attackerar förlorar vi människor och tid.
Lisa Grenfors svarar på tre frågor
Alexandra förklarar för mig på ett tydligt sätt så att jag som kommer från fredslandet Sverige verkligen ska förstå. – När vi dansar märker vi inte av oroligheterna på samma sätt. Att öva tillsammans gör att vi glömmer allt det onda, säger hon och avfyrar ett strålande leende. Dansklasserna här inne på Beit Grand Odesa Jewish Center drivs av frivilliga. Den här lilla gruppen med dans för personer med funktionsnedsättning är bara en liten del av verksamheten. Hela huset myllrar av aktivitet. Efter snart fem år av ryskt illegalt anfallskrig så kämpar Ukraina med att hålla det civila samhället igång. När stora resurser läggs på militären är det risk att utsatta grupper tar stryk. Kulturen hotad av ryssarnas krig Men de aktiva här som ställer upp gratis tycker att det är nödvändigt av flera skäl. Den ukrainska kulturen är hotad av ryssarnas krig. Och samhällets svaga grupper ska inte få lida bara för att myndigheternas pengar inte räcker till. – Vi skapar kultur. Vi fortsätter med verksamheter för alla. Vi gör det för att inte dö inuti, säger Anna Chernova som är kulturchef vid Beit Grand Jewish Center Odesa. Kulturen – och i det här fallet dansen – får oss att utvecklas och växa som människor. ”Som olympiska spelen” Alexandra, Masha, Maksym och de andra i funkisgruppen uttrycker det på sitt eget vis: – Jag gillar dansen här, det ska vara lätt och sportigt, säger Maksym Botiev. – Framförallt älskar jag Sirpati och Karapet-danserna, säger Masha Vityuk – Vår koreografi, vi gör den ihop som vänner, det är den bästa, säger Daniil Sergachov. Man behöver inte sjunga. Funkisgruppen ser nu fram emot nästa tävling. De har redan deltagit i flera mästerskap. Inom kort ska de iväg igen – Det är som olympiska spelen, förklarar Masha. Det är ett OS för olika dansgrupper från olika städer. Det ska bli jättekul.
Efter flera dagar med frost, dimma och soligt höstväder är omslaget nu här. Ett första regnområde drar under tisdagen in över Skåne och Blekinge. Under natten och onsdagen sprider det sig vidare norrut över Svealand och sydvästra Norrland. – Högtrycket sjunger på sista versen. Ett regnväder som drar in över Skåne och Blekinge markerar inledningen på en ny era. Nu blir det ostadigt väder framöver, säger TV4:s meteorolog Peter Kondrup. Frosthalka och nya vädersmällar De senaste dagarna har präglats av kalla nätter. Som exempel pekar Kondrup på att det den gångna natten uppmättes 3,4 minusgrader på Jönköpings flygplats. Tillsammans med dimma har kylan bidragit till frosthalka på flera håll i landet. – Det är väldigt halt på sina håll. Det är frosthalka som vi pratar om, säger Peter Kondrup. Men nu väntas betydligt mildare luft röra sig in över landet. I södra Sverige kan temperaturerna stiga till 13–14 grader de kommande dagarna, trots att vädret blir betydligt gråare och betydligt blötare. – När det första regnvädret har passerat kommer nästa. Sedan fyller det på med fler, säger Kondrup. Han fortsätter: – Nu är vi inne i en period med mildare visserligen, men gråare väder och mycket regn. ”Lågtrycken står på rad” Enligt prognosen väntar totalt fyra regnområden fram till söndag. På torsdag breder nästa lågtryck ut sig över stora delar av Götaland och Svealand. Under lördagen når ytterligare ett regnområde landet och på söndag väntar ännu ett. – Vi är inne i en period där lågtrycken står på rad ute på Atlanten och sveper in över oss, säger Kondrup. I fjällen kan nederbörden tidvis innehålla inslag av snö, men i övrigt handlar det främst om regn. Några större varningar från SMHI finns inte i nuläget, enligt Kondrup. Däremot kan det bli blåsigt på sina håll, särskilt längs kusterna och i fjällområdena. Och för den som hoppas på en snabb återkomst för höstsolen finns inget tydligt ljus i prognoserna. – Just nu så ser vi inget nytt högtryck i sikte i vårt datamaterial, säger han.
På grund av att deltagaren Celine Larsson Stenman lämnar ”Robinson” av privata skäl har programledaren Martin Järborg ett erbjudande till Tove Johansson: en ny chans att ta sig tillbaka in i tävlingen. Ett erbjudande som hon snabbt tackar ja till. – Gud, jag börjar gråta, säger hon i programmet. – Jag blev så jävla ledsen när jag åkte ut. När jag slog också en dödskalle. Det kändes som maximal otur. Så jag känner att jag bara vill fortsätta. ”Vad fan gör hon här?” Redan vid söndagens utröstning hade Tove en möjlighet att ta sig tillbaka till tävlingen. Men när hon valde fel urna och drog en så kallad dödskalle gick chansen om intet. När hon kommer till Gränslandet, där hon kan kämpa för en plats tillbaka i Robinson, blir de andra deltagarna i lägret förvånade. Inte minst Philip Denik. – Vad fan är detta här? Hon fick alla rösterna i ett öråd. När hon kommer klivande blir jag irriterad, förbannad och ilskan börjar liksom pyra. Det nästan ryker från öronen och tänker: Vad fan gör hon här på stranden? och de andra känner detsamma. Vad fan gör hon här? Ändrar inställning Christoffer Jarestål, som också nyligen har anlänt till Gränslandet efter att ha förlorat sammanslagningstävlingen, säger att han inte har något personligt emot Tove. Samtidigt menar han att hon har hamnat på fel sida i spelet – och därför vill han se henne lämna. Efter en stund ändrar Philip dock inställning. Eftersom Tove kan tänkas vilja hämnas på laget Nord, som även är hans fiender, ser han plötsligt en fördel med hennes återkomst. – Först blev jag lite irriterad, men det släpper rätt snabbt. Hon måste ha en hämndkänsla mot hela Nord och Nord har varit mina fiender. Det går från obehag till en bekväm känsla faktiskt att hon kommer in. Så jag är tacksam över att hon kommer, säger han.
Kräver att annonserna stoppas
Just nu arbetar Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist med det sonderingsuppdrag som hon fått av talman Andreas Norlén. Thand Ringqvist ska sondera möjliga lösningar för en ny regering, men har inte som mål att själv bli statsminister. Det innebär att den ”mittenlösning” som hon hoppats på nu kan komma att prövas. Att just C-ledaren fick sonderingsuppdraget uppfattades i vissa läger som ett oväntat drag av talmannen. I stället hade man väntat sig att den andra statsministerkandidaten, Ulf Kristersson, skulle ges uppdraget. Väckt förhoppning M-ledaren har talat om en ”icke-socialistisk majoritet” i riksdagen som han tar fasta på när han ser över möjligheterna för M att fortsätta regera. I praktiken innebär den majoriteten Tidöpartierna och Centerpartiet. Men eftersom C säger nej till att stödja en regering som lutar sig mot SD:s stöd, blir det svårt. Centerledarens inbjudan till samtliga partier för nya samtal i och med sonderingsuppdraget har dock väckt viss förhoppning inom M. – Mötet med Jimmie Åkesson signalerar ändå något slags ruckande på positionerna, men vi får se vad det ger, säger en källa inom Moderaternas övre skikt. I nuläget samlar den rödgröna sidan 176 mandat, mot Tidöpartiernas 173. Men flera M-källor uppger för TV4 Nyheterna att partiet inte har gett upp anspråken på att kunna behålla makten. Två alternativ ställs mot varandra Samtal mellan M, KD och C uppges fortskrida. Flera källor med insyn i partiets strategi säger att tilltron till att få ihop en lösning är större nu än direkt efter valet. – Vi är inriktade på att hitta en lösning, säger en av dem. Och inom M pågår en diskussion om vägen till fortsatt maktställning, där det i huvudsak är två alternativ som ställs mot varandra. Det ena innebär att Ulf Kristersson lyckas få ihop en minoritetsregering, men där det är osäkert om han får igenom sin statsbudget i riksdagen. Den M-ledda regeringen kan lägga fram en budget som lockar både C och SD och som innebär att det blir smärtsamt för båda partier att rösta emot den. Även andra toner kommer inifrån partiet Flera M-källor påpekar att en sådan regering skulle gå tvärt emot det budskap om att M lyckas ”få saker gjorda” som var en bärande del av förra mandatperioden såväl som partiets valkampanj. – Det finns en levande diskussion om hur stark en moderatregering måste vara. Praxis i riksdagen har förändrats kring budgetomröstningar. Vi kan få igenom mycket av vår politik på andra sätt än en majoritetsregering, säger en centralt placerad källa i partiet. Men även andra toner kommer inifrån partiet. – Jag är inte säker på att vi vill ha makten med det här resultatet, säger en partikälla. Den andra linjen är att partiet skulle tjäna på ett extra val. En källa på hög nivå anser att partiet inte borde fokusera på att regera till varje pris. I stället finns ett slagläge mot Socialdemokraterna och en möjlighet att förstärka M:s mandat om extra val skulle hållas. – När bollen går över till oss om sondering, så står vi där med valet. Ska vi göra allt vi kan för att regera, eller ska vi låta det gå mot extra val? Vi har bra odds i ett extra val. S kan klappa ihop och då stärker vi oss långsiktigt, säger källan. Väljarna kan straffa Moderaterna En annan person med stor inflytande i M påtalar att extra val lockar de i partiet som kan stå inför att inta maktpositioner när den nuvarande ledningen kliver åt sidan. Sedan tidigare har Gunnar Strömmer, Johan Forssell och Maria Malmer Stenergard förekommit bland de namn som internt diskuteras i M som framtida möjliga partiledare, när Ulf Kristersson avgår. Ytterligare en faktor är att väljarna kan straffa Moderaterna om det uppfattas som att partiet inte gör allt man kan för att hitta en lösning i regeringsfrågan efter det ordinarie valet, menar flera centralt placerade personer i M. Skulle partiet föredra extra val, så behöver det ändå framstå som att Moderaterna har uttömt alla möjligheter för en regeringsbildning. – Den röra som är nu bland de rödgröna färgar av sig på oss redan nu, slår en hög partiföreträdare fast.
De tittare som följer ”Robinson” får i dag se att deltagaren Celine Larsson Stenman, 27, lämnar ”Gränslandet” av privata skäl. I ett inlägg på Instagram berättar Celine att hon under inspelningen hade återkommande mardrömmar om att hennes mormor hade dött. Oron blev till slut så stark att hon bad produktionen att ringa hem. Mitt i natten fick hon sedan beskedet att det i stället var hennes mamma som hade dött. – Jag kopplar inte. Jag minns att jag bara säger: ”Nej, ni menar mormor. Min mormor har dött” eftersom jag hade drömt om det. Och han bara: ”Nej, det är mamma”. Jag minns att jag ställer mig upp och försöker springa ut i djungeln. De får hålla ner mig och jag bara skriker, säger hon i inlägget. Dog av ett brustet hjärta Produktionen hade inte fått någon närmare information från Sverige om vad som hade hänt. När Celine senare fick tag i sin lillasyster hörde hon henne bara skrika. – Och då förstår jag att mamma är död, säger Celine. Till TV4 Nyheterna säger Celine att samtalet med lillasystern var det värsta hon varit med om. Celine berättar att läkarna till en början hade svårt att fastställa vad som hade hänt deras mamma Veronika Arvidson. – De kallar det brustet hjärta. Tydligen är det bara 15 i hela världen som har dött av det. Läkarna misstänkte först att det rörde sig om en hjärtinfarkt, men EKG-undersökningen visade något annat. – När de sedan gjorde obduktionen såg de att hon hade fått ett hål i hjärtat. Läkarna tror att det kan ha berott på hjärt- och lungräddningen. Så hon dog av hjärt- och lungräddningen. Men de var ju tvungna att göra den, så det hade liksom inte spelat någon roll. Men hon var helt frisk när jag åkte, säger hon. Bär på skuldkänslor När Celine kom hem upptäckte hon att Veronika, dagen före sin död, hade frågat ChatGPT om råd. Celine berättar att Veronika hade skrivit att Celine var med i Robinson och att produktionen ville ha en video från mamman nu när hennes dotter hade tagit sig så långt i tävlingen. – ”Kan du ge tips på vad jag ska göra så hon blir stolt?” I dag tampas Celine med skuldkänslor över att ha varit borta under den sista tiden som hennes mamma levde. Hon går hos psykolog och skriver dagbok – samma dagbok som mamman skrev i kvällen innan Celine reste i väg. – Den dagboken skriver jag i varje dag. Allt som händer i mitt liv. Det känns som att... eftersom det var mammas dagbok kanske hon på något sätt kan läsa det också.
Kristoffer Jakobsen, Sveriges främsta herråkare under senare år, pekar på en viktig förändring: Sverige har inte längre något Europacuplag på herrsidan. – När jag kom upp var vi åtta åkare i laget. Felix och jag var två av dem som tog oss vidare. Utan europacupen hade jag inte blivit så bra som jag är i dag, säger Jakobsen. Europacupen är en viktig väg mellan junior- och världscupnivå. Utan den blir steget till den internationella eliten större. Samtidigt har återväxten bland svenska pojkar minskat under lång tid. Alpin skidåkning kräver både mycket tid och stora ekonomiska resurser, vilket kan göra det svårt för unga åkare att satsa. Monsén tror också att utvecklingsarbetet kan ha brustit. Enligt honom kan juniorer ha släppts fram för tidigt och tvingats möta tufft motstånd utan tillräckligt stöd från äldre åkare. Från guldår till generationsskifte Sverige har en lång tradition av framgångar i alpint. Efter Ingemar Stenmarks storhetstid kom en ny generation som vann mästerskapsmedaljer och stod på pallen i världscupen. Jonas Nilsson, Lars-Börje ”Bulan” Eriksson, Fredrik Nyberg,och Johan Wallner gjorde fina resultat. Men när Tomas Fogdö skadade sig så illa att karriären avslutades 1994 så följde en lång period med färre svenska framgångar. Runt millennieskiftet var återväxten ett problem, innan Sverige senare byggde upp ett starkt slalomlag. André Myhrer vann slalomcupen 2012 och tog OS-guld 2018. Men den senaste generationens framgångar har inte följts av tillräckligt många åkare på samma nivå. Samtidigt finns det ljusglimtar bland juniorerna, som fortsätter att ta medaljer på mästerskap. Åkare som Fabian Ax Schwarz satsar dessutom på egen hand, utanför landslagets ordinarie verksamhet och tog stora kliv förra säsongen. Men fler åkare behövs. Nu hoppas förbundet att Jakobsen ska kunna bidra med erfarenhet och hjälpa de yngre åkarna framåt. Själv vill han också vända bilden av sin egen karriär. – Jag vill att rubrikerna ska gå från ”Jakobsen kör ur, igen” till ”Jakobsen är tillbaka!”
Influencern Margaux Dietz är gravid igen. Nästa vecka får hon besked om när bebisen är beräknad att komma. – Att få en tredje nästa år blir kul, säger hon till TV4 Nyheterna. På Instagram skriver Margaux Dietz att det är åtta års åldersskillnad mellan hennes första och andra barn, medan det nu blir betydligt tätare mellan barn nummer två och tre. – Det känns helt sjukt. Jag har alltid tänkt att jag ska ha två barn. Nu känns det snarare som att ju fler, desto bättre. Men en i taget i alla fall, säger hon och skrattar. Tidigare i år medverkade influencern i och vann ”Elitstyrkans hemligheter Vip” på TV4. – För mig är det viktigt att vara i form för att kroppen ska orka en graviditet. Vinsten var ju ett kvitto på det, säger Margaux Dietz. Texten uppdateras...
Nytt försök att nå fred • Dixelius: ”Kommer att få det ganska hett om öronen”
För två år sedan började Hemvärnet använda den amerikanska kommunikationsplattformen Slack. Alla drygt 22 000 medlemmar ligger öppna med namn, mailadress och i många fall bild och befattning. När TV4 började ställa frågor gjorde Hemvärnet en ändring, så att medlemmarna numera inte kan se varandras profiler. Men säkerhetsexperten Joakim von Braun tycker att organisationen ska räkna med att materialet redan läckt. — Det här är ju lite som att stänga ladugårdsdörren när hästarna redan har rymt. Den här informationen lägger ju Ryssland rabarber på bara inom ett par dygn. Man dammsuger ju hela väst efter öppen information som man har som en bas för vidare mer detaljerat underrättelsearbete, säger Joakim von Braun, säkerhetsexpert specialiserad på ryskt och sovjetiskt spionage. Instruktion togs bort Flera personer inom Hemvärnet har påtalat säkerhetsriskerna med att alla Slack-profiler ligger öppna, utan att något skett. Från början var Hemvärnets uppmaning också att Slack-profilen skulle innehålla vilken befattning man hade, liksom enhet. Den instruktionen togs sedan bort. Men informationen ligger fortfarande kvar på många profiler. Joakim von Braun tycker det är olyckligt. – Att man är aktiv i Hemvärnet kanske inte i sig är en uppgift som man måste hålla hårt på. Däremot kan det ju finnas många befattningar inom hemvärnet där man sysslar med underrättelseinhämtning, kommunikation, planläggning, spaning, kommunikation och så vidare. Det kanske man ska hålla för sig själv, säger Joakim von Braun. ”Finns alltid risker” Rikshemvärnschefen menar att ändringen att medlemmarna numera inte kan se varandras profiler ska ses som en del i ett kontinuerligt säkerhetsarbete, och att det inte har med TV4:s frågor att göra. Han menar också att Slack gett organisationen ett viktigt kommunikationsverktyg. – Vi följer säkerheten på daglig basis. Och exakt vad vi gör tänker jag inte kommentera. Sen finns det, när man har informationssystem så finns det i grunden alltid risker, säger rikshemvärnschefen Mattias Ardin till TV4. ”Att de är så yrvakna” Förra sommaren gjorde Hemvärnet en säkerhetsanalys som menade att Slack-gruppen kunde ”utgöra intresse för främmande underrättelsetjänst” och bland annat utnyttjas för kartläggningar och spearphishing-attacker (riktat nätfiske, som görs med skräddarsydda meddelanden, reds anm). Ändå gjordes inga ändringar då. Joakim von Braun är förvånad. – Jag känner mig väldigt frågande. Att de är så yrvakna. För det borde de verkligen inte vara. Vi har ju diskuterat ryskt och sovjetiskt spionage i nästan vartenda år i över 100 år, säger Joakim von Braun, säkerhetsexpert.
Japan har skickat i väg en obemannad rymdfarkost med kurs mot Phobos, den största av Mars två månar. Uppdraget är det första i sitt slag och ska bland annat ge forskarna nya ledtrådar om månens ursprung. – Det den ska göra är att åka dit, landa på den här månen och ta med sig lite sand från månen för att sen åka hem igen och dumpa det på jorden, så att vi kan studera det här. Man tänker sig att man ska lära sig var Mars månar kommer ifrån. Har de varit en del av planeten Mars eller är det infångade asteroider som kanske har fastnat i gravitationen? säger Jonas Appelberg, kommunikatör på Rymdstyrelsen. – När man ser det, då vet man hur solsystemet har vuxit fram genom årmiljonerna, tillägger han. Ska öppnas i säkert rum Farkosten ska tillbringa omkring tre år i omloppsbana runt Phobos och därefter hämta hem minst tio gram material från månens yta. Den väntas landa på jorden igen 2031. Vad lång tid det tar, kan man tycka, men det är inte så lång tid i rymdkretsar. – Nej, fem år från start till att man har något i handen – det är ganska snabbt. Vi har en annan rymdsond som är på väg till Jupiter, och där tar det åtta år att komma fram, säger Jonas Appelberg. Kan det medföra någon fara? Kan det finnas virus? – Det är en högst relevant fråga. Man vet inte alltid vad man ska få hem. Men man kapslar in en väldigt liten mängd sand i en behållare och sen tar man den till ett säkert rum och öppnar den där – först och främst för att se så att det inte är något farligt på den. ”Då är nog liv ganska vanligt” Det finns en etisk diskussion om huruvida vi bör hålla på med detta, men Appelberg menar att det är ett sätt att lära oss mer om oss själva och var liv kommer ifrån. – Det ultimata som man vill ha svar på när man åker till Mars det är: Har Mars haft liv? Och har vår grannplanet haft liv också? Plus att vi vet att det finns liv här. Då är nog liv ganska vanligt ute i universum. Och då kan det vara så där att det finns liv kanske överallt. Bara att vi inte riktigt är samma i tid, säger han. Expeditionen leds av den japanska rymdstyrelsen Jaxa i samarbete med amerikanska och europeiska rymdorganisationer, universitet och teknikföretag. – Men det är japanerna som styr. De har gjort det här förut, men inte på en måne utan på en asteroid. Vi har goda förhoppningar att de kommer att få hem de här proverna, säger Jonas Appelberg.
Det misstänkta övergreppet inträffade den 8 augusti på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Kvinnan i 70-årsåldern vårdades i livets slutskede och var medvetslös. Enligt åtalet ska en sjuksköterska, en man i 40-årsåldern, ha lagt sig över kvinnan och gnidit sig mot henne. Åklagaren bedömer att brottet ska rubriceras som grov våldtäkt eftersom kvinnan befann sig i en särskilt utsatt situation och inte kunde värja sig. I förhör berättar mannen att han gick in till patienten med sexuellt uppsåt, men att handlingen inte var planerad. – Han känner ingenting alls längre, de känslor han känner är inga bra känslor, återger polisen från mannens förhör. I förhör berättar mannen att han brukar kunna hålla tillbaka både ilska och sexuella känslor, men att han den aktuella kvällen tappade kontrollen. Han säger att de sexuella känslorna ibland kan finnas kvar under en vecka och att han den här gången inte kunde stå emot dem. ”Gick in med sexuellt uppsåt” Han uppger att han valde patienten eftersom hon var medvetslös och att han inte ville göra något sådant mot någon som kunde känna eller vara medveten om vad som hände. Mannen berättar att han tog av sig kläderna och lade sig ovanpå henne. Han beskriver att han sedan insåg att det han gjorde var fel. I förhöret kopplar mannen sina sexuella fantasier till självhat och masochism. Han berättar att han ville straffa sig själv genom att göra något fel och att han hoppades att handlingen skulle få honom att känna någonting. Kvinnan avled knappt sex timmar efter händelsen och enligt rättsläkarens bedömning dog hon till följd av den sjukdomsbild hon hade. När den misstänkte mannen får veta att kvinnan har dött beskriver han det som att det som hänt är att ”befläcka hennes död med det som han har gjort, det är oförlåtligt.” Byxorna neddragna Det var en sjuksköterskekollega som upptäckte mannen inne hos patienten. I förhör berättar hon att hon satt i personalrummet tillsammans med en undersköterska medan mannen arbetade ute på avdelningen. När hon gick förbi en dörr stod den lite på glänt och lamporna var tända. Inne i rummet såg hon mannen stå vid patienten med ryggen mot henne. Hon beskriver att mannen saknade tröja och hade byxorna neddragna. Men i den chockartade situationen tänkte hon först att han försökte ändra patientens kroppsställning och att byxorna hade glidit ner. – Riktigt oskyldig tanke, säger hon i förhöret. Hon ställde sig i dörröppningen och frågade vad han gjorde. Mannen vände sig om och drog upp byxorna, och då såg hon att hans kön. Kollegan minns att han sade att "det här blev dumt", "det här var fel gjort" och "det här har inte hänt förut." – Sen var det tystnad några sekunder för att jag frös lite. Och sen ber han mig att ringa polisen, säger hon. ”En trygg punkt för alla” Kollegan berättar att hon aldrig tidigare hade misstänkt att mannen skulle kunna göra något sådant. Tvärtom beskriver hon honom som en person som andra hade stort förtroende för. – Han är så trygg, alltid varit en trygg punkt för alla. Man har mycket respekt för honom. Han är en jätteduktig sjuksköterska. Man har aldrig haft någon misstanke om någonting innan, säger hon i förhöret. Flydde i hög hastighet Kollegan ringde till 112 och mannen lämnade avdelningen och sprang mot parkeringen. I förhör berättar mannen att han satte sig i bilen och körde ut från sjukhusområdet. Enligt hans egen berättelse accelererade han till omkring 140 kilometer i timmen, körde om flera bilar och tog sikte på ett brofundament. – Sedan blev det svart ganska snabbt, berättar han. Han ska ha kraschat in i brofundamentet. – Det är en tydlig krasch och sedan bara ett stort moln av damm, berättar polisen. Mannen fick lindriga skador i kraschen.
I ”100 knivar” tävlar 100 kockar med olika bakgrunder och erfarenheter om en miljon kronor. Programledare och huvuddomare är Björn Frantzén, den ende i världen med tre restauranger med tre stjärnor i Michelinguiden. Eftersom han fick frågan tidigt lyckades han få in inspelningarna i kalendern. – Jag har jobbat i service och i kök i snart 30 år. Det är kul att testa något nytt. Det här passade mig eftersom det handlar om ledarskap och mycket om att jobba i grupp. Jag tycker att det är häftigt med den dynamiken, säger Björn Frantzén. ”Sveriges bästa arbetsförmedling” Programmet blev också ett oväntat anställningsforum. Enligt programledaren Maria Forsblom har Frantzén hittat en eller två kockar till sina restauranger. – Det får man ju säga. Sveriges bästa arbetsförmedling för mig. Att få testa dem ett bra tag innan programmet sänds och se vilka som klarar av stress och press utan att bli otrevliga, säger han. Om det är någon av deltagarna Johannes Ravanbod eller Nicolina Karlsson, som också medverkar i Nyhetsmorgon, som fått jobb hos Frantzén framgår inte. Enligt Frantzén är i alla fall vinnaren av 100 knivar i grunden en bättre kock än den som vinner Årets kock. – Om du ska ta dig hela vägen igenom tio avsnitt och stå där som slutsegrare är du en så himla bred matlagare och ledare. Det här är tufft, säger han. Fick ändra i tävlingarna Ravanbod, Karlsson och de andra deltagarna var dessutom så skickliga att produktionen ska ha fått göra om vissa tävlingar för att höja svårighetsgraden – något kockarna själva inte kände till. – Men jag vet ju att det blev en väldigt enorm tidspress. Vissa tävlingar var väldigt omfattande och vi skulle laga mycket mat. Det blev stressigt och tiden var väldigt knapp, säger Nicolina Karlsson. Alla tog dock inte sig an tävlingarna på samma sätt som Karlsson. – Utan att avslöja för mycket, men det var det inte, säger Frantzén. 100 knivar har premiär i dag, måndag den 20 oktober, på TV4 och TV4 Play.
Skolinspektionen agerar efter händelserna på Sigtunaskolan
66 procent ogillar hur han leder landet • ”Det är uppenbart att Trump är impopulär”
Dagens middagstips bjuder på en lättlagad och smakrik fiskrätt som passar perfekt till vardags! Smörstekt torsk serveras med en matig, ljummen linssallad med tomat, oliver, kapris, citron och persilja. En fräsch och härlig middag som är lika enkel som god. Se Dante Zias recept
I Sveaparken intill Svealundskolan i Örebro står regnet som spön i backen. Men varken eleverna eller projektledaren Mats Linderoth låter sig stoppas. Den 74-årige entreprenören grundade projektet för över 30 år sedan som ett alpint skidsäkerhetsprojekt. Sedan dess har verksamheten utvecklats och handlar i dag om att få fler barn och unga att cykla, och att göra det på ett säkert sätt. – Det har blivit ett hållbarhetsprojekt och ett projekt som handlar om att cykla mer och cykla säkrare. Kommer man på cykelns förträfflighet tidigt så fortsätter man kanske hela livet, säger Mats Linderoth. Under lektionerna får eleverna träna på balans, kontroll och hur man beter sig i olika trafiksituationer. Målet är att ge barnen kunskap och självförtroende att kunna cykla säkert på egen hand. Kan halvera risken för allvarliga skador Enligt Nationella trafiksäkerhetsförbundet är cyklister den trafikantgrupp som utgör majoriteten av allvarligt skadade i trafiken. Därför spelar både trafikkunskap och hjälmanvändning en avgörande roll. – Många vanor grundläggs när man är liten. Det man gör som barn tenderar att finnas kvar som ett naturligt beteende även upp i åldrarna, säger Malin Lundgren, verksamhetschef på NTF Väst. Hon beskriver cykelhjälmen som en av de viktigaste säkerhetsåtgärderna för cyklister. – En cykelhjälm minskar risken för allvarliga huvudskador med upp till 50 procent. Av de som omkommer i cykelolyckor hade omkring 25 procent kunnat räddas om de hade haft hjälm på sig. Bland eleverna verkar budskapet ha gått fram. – Det är väldigt bra och man får lära sig att cykla och hålla koll på alla regler, som att ha ljus på när man cyklar i mörkret och kolla runt sig så att det inte kommer en bil eller en elsparkcykel, säger Adam Murtic som går i årskurs 6. ”Tycker att jag ser ut som ett ägg” Även om hjälmen kanske inte alltid är den populäraste detaljen är eleverna överens om att den fyller en viktig funktion. – Jag tycker att jag ser ut som ett ägg, men det är ändå viktigt att ha, säger Hanna Iranpour. Projektet hyllas också av Örebro kommun. Jimmy Nordengren (C), kommunalråd med ansvar för skolan, menar att satsningen handlar om mer än trafiksäkerhet. – Cyklandet har på många sätt blivit en klassfråga. En cykel kostar pengar och många väljer kanske att köpa en elsparkcykel i stället. Samtidigt är cykling bra för både konditionen och folkhälsan, och det glöms bort ibland. Han ser också cykeln som en viktig frihetssymbol för barn. – Örebro är en cykelstad och därför är sådana här projekt jätteviktiga, säger han.
Thand Ringqvist tror på mittenalternativ • ”Rent matematiskt så finns det”
Under måndagen blev den 65-åriga oberoende parlamentsledamoten Helen Haines påkörd av en bil utanför sitt kontor i Wangaratta, nordost om Melbourne. Enligt Australiens premiärminister Anthony Albanese pekar allt på att det var en medveten bilattack. – Det är tydligt att det var en medveten attack. Det var ingen olycka, säger Albanese till ABC News. ABC rapporterar att Haines förlorat ena benet i attacken och fortfarande vårdas för allvarliga skador. Hon opererades under natten och läkare försöker rädda hennes andra ben. Oklart motiv BBC skriver att Haines blev påkörd av en bil av modellen Toyota Landcruiser. – Vittnen har beskrivit hur föraren gjorde en U-sväng för att köra in på parkeringen och köra Helen in i en bil, för att sedan backa och göra om det en gång till, säger landets inrikesminister Tony Burke. Föraren, en man i 40-årsåldern, greps på platsen. Enligt polisen är motivet fortfarande oklart och det är inte känt om mannen och Haines hade någon tidigare koppling till varandra. I samband med gripandet beslagtogs även en kniv. – Polisen hittade en kniv och beslagtog den inuti Toyotan, säger de till CBC. Familjen: ”Tänk gärna på Helen” På Haines Facebooksida har familjen uttalat sig. ”I eftermiddag råkade vår älskade Helen ut för en incident utanför sitt valkretskontor i Wangaratta och får nu medicinsk vård. Vi tackar de förbipasserande för deras snabba hjälp, den engagerade vårdpersonalen som bistod henne samt polisen för deras insats”, skriver de. Familjen fortsätter: ”Tänk gärna på Helen.”
Hemvärnet har i försvarsuppbyggnaden blivit en allt större del av det svenska försvaret. Sedan ett par år tillbaka använder Hemvärnet det amerikanska kommunikationsverktyget Slack, där soldaterna kan skriva med varandra i olika enheter och förband. Hemvärnets generella grupp har 22 000 medlemmar, där alla har tillgång till alla profiler. – Det känns extremt olämpligt att de här uppgifterna är så lättåtkomliga. Det är flera personer som påtalat det här till ledningen, utan att det hänt något, säger en Hemvärns-soldat, som gått med på att tala anonymt med TV4 Nyheterna. Stor samling namn I Hemvärnsgruppens profiler på Slack framgår alltid namn och mail-adress. I flera fall finns också bilder, telefonnummer, befattning och vilken enhet man tillhör. Vid en sökning på undkomp, en förkortning för underrättelsekompani, dyker exempelvis en stor samling namn upp, ofta med namn, bild och telefonnummer. Hemvärnets underrättelsekompanier ska bland annat sköta spaning och ytövervakning, och mobiliseras tidigt i en konflikt. – Det är som gjort för att hjälpa främmande makt i en kartläggning av det svenska försvaret. Och det finns ärligt talat väldigt få tillfällen då Hemvärns-aktiva har ett behov av att kunna kommunicera med alla 22 000 i gruppen, säger den Hemvärns-soldat som TV4 pratat med. ”Vidtar åtgärder hela tiden” Inledningsvis uppmanade Hemvärnet att profiler skulle förses med information om befattning och enhet. Sedan gjorde organisationen en helomvändning, och ville inte ha med den informationen. Men hos många profiler ligger uppgifterna kvar. När TV4 börjar ställa frågor till Hemvärnet, ändras systemet så att medlemmarna plötsligt inte har tillgång till alla profiler. Men enligt Hemvärnet berodde det inte på TV4:s frågor. – Vi har gjort en säkerhetsskyddsanalys och vi följer systemet och vi vidtar åtgärder hela tiden. Men det finns också ett stort behov att faktiskt ha ett intranät och få ut informationen och få den där kommunikationen med hemvärnssoldaterna, säger Mattias Ardin, rikshemvärnschef. ”Intresse för främmande underrättelsetjänst” Det är flera personer som påtalat riskerna med den stora Slack-gruppen. Men det har tidigare inte lett till några åtgärder. Förra sommaren gjordes en säkerhetsprövning av Rikshemsvärnsstaben. Där drog man slutsatsen att Slack-gruppen innebar säkerhetsrisker: ”Informationen kan utgöra intresse för främmande underrättelsetjänst i syfte att få ta del av nyckelkompetens eller bedöma eventuella personella brister inom olika befattningar. Främmande underrättelsetjänst bedöms lättare kunna utföra spearfishingangrepp med den samlade informationen i databasen”, skrivs i ett beslut fattat förra sommaren av den tidigare rikshemvärnschefen Laura Swaan Wrede . Bara inbjudna medlemmar Ändå landar beslutet förra sommaren i att ingen åtgärd behövs, eftersom det bara är inbjudna till Slack-gruppen som har tillgång till materialet. Men nu har Hemvärnet ändrat sig igen. – Vi följer ju systemet och vi följer säkerheten på daglig basis. Och exakt vad vi gör tänker jag inte kommentera. Sen finns det, när man har informationssystem så finns det i grunden alltid risker, säger Mattias Ardin, rikshemvärnschef.