Prognosgurun: ”Kan inte uteslutas”
Enligt Swedbanks beräkningar har en typisk matkasse blivit 4,9 procent billigare sedan januari. Det beror till största del på sänkningen av matmomsen, som har slagit igenom fullt ut i butikerna, enligt privatekonom Arturo Arques. – Är man ensamstående med barn så har det blivit 263 kronor billigare per månad. Och är man en tonårsfamilj med två vuxna och två tonåringar så har det blivit drygt 600 kronor billigare per månad. Så vi ska inte underskatta den här sänkningen, säger han. Tillgång och efterfrågan Mejeriprodukter, ost och olja har blivit över 14 procent billigare på grund av ökad produktion och lägre ersättning till bönderna. Samtidigt har nötkött blivit betydligt dyrare, främst med anledning av den brist på slaktdjur som råder och fortsatt hög efterfrågan. – Som det ser ut nu ser vi ingen tendens till lägre priser på nötkött. Det är brist på slaktdjur och höga energikostnader, säger Arturo Arques. Inflationen väntas dessutom fortsätta stiga, vilket kan pressa upp priserna ytterligare – särskilt om den tillfälliga momssänkningen tas bort vid årsskiftet 2027/2028. Så sänker du kostnaderna Trots den senaste tidens prissänkningar är mat fortfarande betydligt dyrare än för två år sedan. Sedan januari 2022 har livsmedelspriserna ökat med 21 procent, medan lönerna bara stigit med 18 procent. – Det är fortfarande dyrt att köpa livsmedel, och många upplever det som tufft att få ihop ekonomin, säger Arques. Privatekonomen tipsar om att jämföra priser mellan butiker, handla efter säsong och välja lågprisalternativ för att sänka sina kostnader. – Tillsammans kan de här åtgärderna minska dina livsmedelskostnader med 20 till 30 procent. I vissa fall kan man till och med halvera dem, säger han.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till världens ledare i FN:s generalförsamling på onsdagskvällen. Han inledde med att hänvisa till ett inlägg av Donald Trump på Truth Social om Ukrainas attacker mot ryska energianläggningar. I inlägget beskrev den amerikanske presidenten attackerna som ”ett rejält slag” mot Moskva. – Olja eller diesel eller bensin är inte vårt mål, utan Rysslands förmåga att finansiera detta krig, säger Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj lyfter även Vladimir Putins upprepade löften om att göra framryckningar i kriget. – Det låter alltid likadant, bara några månader till, och sedan så flyttar han deadlinen igen. – Putin kommer att misslyckas denna gång också. Vädjar: ”Stoppa ondskan” Samtidigt vädjade Zelenskyj om hjälp från omvärlden för att stoppa Putin från att ”fortsätta sprida ondskan”. – Vladimir Putin letar alltid efter någon som kan hjälpa honom att döda fler människor, istället för att bara upphöra med kriget och styra sitt eget land, säger Zelenskyj. – Kan du ens föreställa dig honom utan krig efter allt detta?, fortsätter han. Han kallar även den ryske presidenten för ”patient noll”. – Han är patient noll – den som idén om krig sprider sig från. Vart den än når för den med sig smärta, instabilitet, nya risker och nya kriser. – Det är därför som patient noll måste stoppas. Han måste nekas utrymme att agera, och utrymme att sprida detta ondska ytterligare. Lavrov: Kommer inte pausa kriget Samtidigt lovade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att inte pausa det ryska anfallskriget mot Ukraina. – Vi kommer inte att göra någon paus i vår speciella militäroperation, sade Lavrov inför FN:s säkerhetsråd på onsdagen. Han anklagade vidare europeiska länder för att vilja använda ett eldupphör till att ”pumpa Kiev-regimen med vapen”.
USA:s utrikesminister Marco Rubio bjuder in Rysslands president Vladimir Putin till G20-toppmötet i Miami i december. ”För att lösa problem måste man träffa de människor man är oense med eller de man kanske har vissa problem med, så vi har bjudit in president Putin till G20-mötet. Vi ser det som en möjlighet för honom att föra en dialog inte bara med presidenten utan även med andra världsledare. Vi hoppas att han kommer att acceptera inbjudan”, säger Rubio under ett tal vid FN:s högkvarter. Ryssland har redan tidigare tackat ja till inbjudan, men det är fortfarande oklart om president Vladimir Putin själv kommer att närvara. Stenergard: ”Något jag inte alls välkomnar” Beskedet välkomnas inte av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). – Jag noterar att i allt fler sammanhang så får Ryssland komma in i värmen. Det är någonting som jag inte alls välkomnar för Ryssland bedriver fortfarande ett olagligt anfallskrig mot Ukraina, säger Stenergard till TV4 Nyheterna kort efter beskedet. Maria Malmer Stenergard tycker att pressen på Ryssland snarare borde öka, särskilt nu när landet går mot ännu en svår och kall vinter. – Jag är väldigt bekymrad över den utveckling vi ser där man delvis minskar pressen på Ryssland när man istället borde öka och där Ukraina inte får tillräckligt mycket stöd, säger hon. Stenergard (M) befinner sig just nu i New York för FN:s generalförsamling. – En av mina viktigaste uppgifter här på plats det är att övertyga andra om hur viktigt det är att stå upp för Ukraina. Experten: ”Överraskande” Rubios inbjudan överraskade Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap. – Jag är både överraskad och inte överraskad. Vi har sett en amerikansk rörelse mot att få in ryssarna i det internationella samarbetet. Amerikanerna verkar tro att det också ska stödja fredsprocessen och öka sannolikheten för fred mellan Ukraina och Ryssland, säger Hallenberg. Hallenberg framhåller att amerikanerna samtidigt undertecknar ett nytt sanktionspaket. – Han har både klubba och gåvor att ge, så han har bådadera. Hallenberg tror ”absolut inte” att mötet kommer att föra parterna närmare fred. – Jag tror inte att ryssarna kommer ändra sin politik för att de får åka till något möte i Miami. Det tror jag absolut inte. Under onsdagen möttes USA:s utrikesminister Marco Rubio sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov i New York, i anslutning till FN:s generalförsamling. Ministern diskuterade kriget mellan Ryssland och Ukraina och de bilaterala relationerna mellan länderna.
Annika Winsth bedömer att Riksbanken kommer att signalera för en höjning redan i november. Américo Fernández, privatekonom på SEB, delar bilden av att riktningen framåt är uppåt. – Nästa förändring kommer vara en räntehöjning och det är klart att det slår på hushållens plånböcker, säger Fernández. Trots att inflationen just nu är låg i Sverige finns flera faktorer som kan pressa den uppåt framöver. Experterna pekar bland annat på höga energipriser, stigande marknadsräntor och den svaga kronan. – När kronan är svag importerar vi inflation. Det sker med viss eftersläpning, säger Winsth. Så mycket kan bolånet bli dyrare En räntehöjning kan snabbt märkas i hushållskassan. Enligt Fernández är en tumregel omkring 200 kronor mer i räntekostnad per månad och miljon i bolån. För ett hushåll med tre miljoner kronor i lån innebär det omkring 600 kronor mer i månaden. Samtidigt vill Winsth tona ner bilden av en ny räntechock. Hon menar att hushållen har minskat sina skulder, byggt upp sparande och generellt står bättre rustade. – Köpkraften bland svenska hushåll är väldigt stark i dag, så vi är på väg in i en mild högkonjunktur och i den miljön kan man absolut hantera de här räntehöjningarna. Winsth tror på två höjningar – en i november och en i början av nästa år – innan Riksbanken stannar. – Det är klokt att tänka att räntorna ska bli högre, men vi är inte i närheten av det man upplevde 2022. ”Titta på dina marginaler” För den som funderar på att binda bolånet finns inget enkelt svar. Men Winsths råd är att vara förberedd på att räntorna kan stiga ytterligare. – De bundna räntorna kan nog stiga lite till och Riksbanken kommer med stor sannolikhet att höja räntan och då blir det dyrare att låna också. Där får man titta på sina marginaler helt enkelt. Fernández beskriver i sin tur en bunden ränta som en form av försäkring – där hushållet betalar för tryggheten i att veta vad boendekostnaden blir under en bestämd tid.
Flera källor inifrån polisen larmar om rättsosäkerhet och om att oskyldiga drabbas av den nya lagen ”självständigt förverkande”, något TV4 Nyheterna kunde publicera i dag. Polisen kan ta egendom i beslag om det bedöms vara ”klart mera sannolikt” att föremålen kommer från brottslig verksamhet än att den inte gör det, utan att behöva bevisa kopplingen till ett konkret brott. Lagen infördes för snart två år sedan för att komma åt kriminellas ekonomi och har beskrivits som ett ”kraftfullt verktyg”. Men TV4 Nyheternas kartläggning av polisens insatser på Arlanda, där lagen använts återkommande, visar att 27 av 31 ärenden lagts ned av åklagare och i de fallen har egendomen gått tillbaka till sina ägare. – Många vill slå sig för bröstet och prata om beslag och återtagande av brottsvinster. Man går ut och skryter om alla beslag av lyxartiklar. Men resultaten visar ju att det inte var rätt att ta deras varor, sa en erfaren polis till TV4 Nyheterna. Sågar resultatet – varnade för problemen Advokatsamfundet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Riksdagens ombudsmän (JO) och flera remissinstanser var kritiska och varnade för flera risker med lagen inför att den skulle införas i novembeer 2024. Brottmålsadvokat Linus Gardell gick för över ett år sedan ut i bland annat Sveriges Radio och lyfte möjliga problem med självständiga förverkanden. Nu han tagit del av TV4 Nyheternas kartläggning. – Det är ju någonting som har gått fel. Det är någonting som inte stämmer. Det här blir ju underkänt. Det visar också vad man varnade för när lagen infördes. Det var för otydligt och det var för låga krav för att inleda en sån här utredning. Det är väldigt mycket resurser som har gått åt till ingenting. Det är personer som inte skulle ha fått sin egendom beslagtagen, säger han och fortsätter: – Jag får utgå från att det är underkänt av lagstiftaren. För just det här är något som Lagrådet också var inne på, att det är för låga krav för att inleda såna här utredningar, för otydliga krav för att såna här utredningar ska ge framgång. Advokaten: Tryggheten rubbad Med lagen kan till exempel en person med låg deklarerad inkomst få ett värdefullt föremål beslagtaget, utan att polisen behöver koppla egendomen till ett specifikt brott. Linus Gardell uppger att kraven måste höjas. – Jag hade haft en stor förståelse för om man hade hittat egendom inom ramen för en brottsutredning som man sedan inte kunde koppla till ett enskilt brott, men kanske till brottslig verksamhet. Men här pratar vi om människor som bara stoppas på gatan eller på flygplatsen, på väg utomlands med kontanter. Vi pratar inte om väskor fulla med sedlar eller guldtackor, utan det är förhållandevis små summor. Från ingenstans blir du stoppad, ifrågasatt och din egendom, eller egendom som du har lånat eller förvarar åt någon annan, blir beslagtagen, säger han. – Men jag vill också tillägga att när vi tittar på det här så måste vi titta på vilken kostnad som det här faktiskt för med sig för den enskilda och för samhället. Linus Gardell berättar att han haft klienter som drabbats av detta och att de felaktiga beslagen påverkar enskilda personer – samtidigt som de känner sig utpekade som brottslingar. – Även om utredningarna läggs ned och man får tillbaka egendom så är ens känsla av trygghet rubbad, kanske permanent, och man lämnas med frågan om varför stoppades jag? Det skulle jag säga är det allvarligaste. Den rädslan som du sen får med dig är: Kan det här hända igen? Är det på grund av någonting jag har gjort? Eller på grund av den jag är, eller hur jag ser ut, eller upplevs vara? Det här är någonting som de bär med sig, även efter en avslutad utredning. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har öppnat för att ändra lagen.
Det har blivit dags för bönderna att ge sig in i speeddejtingen i ”Bonde söker fru”. För första gången får de träffa alla sina brevskrivare och lära känna dem under fem minuter långa samtal. Men för bonden Oliver går det lite trögare. ”Kändes som en arbetsintervju” I en synk berättar Oliver att han är nervös inför mötena. Han tycker att tystnad är obehagligt och har svårt att komma på frågor om kärlek och relationer. – Jag vet inte varför jag är rädd för att det ska bli tyst eller en tyst stämning. Jag vet inte, jag ogillar tystnad, säger han i programmet. Flera av brevskrivarna beskriver samtalen som stela och att de inte riktigt kommer vidare. – Det var väldigt seriöst, seriösa samtal. Det kändes lite som en flörtig arbetsintervju, jag hade nog velat ha lite mer humor i det hela, säger Nora. När en annan av Olivers brevskrivare, Alicia, får frågan om hur mötet har gått från de andra tjejerna svarar hon ärligt: – Sådär. Hon utvecklar sedan: – Nej, men jag tyckte att det var ett lite för professionellt möte. Jag hade väl kanske önskat att han var lite mer avslappnad och att vi hade kul, säger hon. Tycker det är svårt att speeddejta Oliver försöker så gott han kan att hålla samtalen igång, men det verkar inte riktigt lossna. Frågorna börjar ta slut och den obekväma tystnaderna smyger sig på – något som gör att han blir stressad. – Det blir en inre kris och panik, säger han när han inser att han har slut på frågor att ställa. Brevskrivare Ella erkänner att dejten inte levde upp till hennes förväntningar. – Jag hade kanske hoppats på en lite flörtigare stämning, vill jag ändå påstå. Så jag fick lite panik när det blev så tyst faktiskt, säger hon. Men Oliver var inte ensam om att tycka att speeddejtingen var tuff. Även bonden Daniel erkände att nervositeten tog över och att de obekväma tystnaderna var det jobbigaste.
Medan delar av Europa drabbades av extremvärme och nya temperaturrekord blev sommaren den raka motsatsen i norra Sverige. Den ovanligt kalla sommaren har lämnat tydliga spår i fjällen, med kvarliggande snö och kortare växtsäsong. I det populära turistmålet Hemavan präglades sommaren av kyla, regn och ostadigt väder. Stig Strand har tillbringat stora delar av sommaren ute på fjället. – Jag har 30 dygn i sovsäck och på liggunderlag. Jag har haft mössa på mig från den 1 juli till den 21 augusti, säger han. Syns tydligt i landskapet För att det ska räknas som meteorologisk sommar krävs att dygnsmedeltemperaturen är minst 10 grader under fem dygn i följd. Det inträffade aldrig i Hemavan i år. Enligt SMHI uteblev den meteorologiska sommaren även i Tarfala och Stekenjokk. Snön ligger kvar på topparna och den kalla sommaren syns också tydligt i landskapet. På flera av fjälltopparna ligger snön fortfarande kvar på platser där den normalt har smält bort vid den här tiden på året. – Jag tittar nu på Norra Storfjället och där finns några snöfläckar som definitivt brukar vara borta vid den här tiden, säger Stig Strand. Kontrasten mot förra året är stor. Då gjorde värmen att temperaturen i vissa fjällsjöar steg till över 20 grader. I år blev växtsäsongen i stället betydligt kortare. ”En behaglig andningspaus” Ett enskilt kallt år behöver däremot inte innebära några större långsiktiga konsekvenser för fjällnaturen. Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, beskriver sommaren som en tillfällig paus i en långvarig uppvärmning. – Även om människor kan uppleva det som jobbigt och obehagligt kan vi för växt- och djurlivet snarare se det som en behaglig andningspaus i den uppvärmningstrend vi har haft. Ett år när glaciärerna smälter mindre och växterna inte flyttar till högre höjder lika mycket, säger han. Tusentals färre besökare Även turistnäringen tycks ha påverkats av det kalla och ostadiga vädret. Naturum i Hemavan har haft en stadigt ökande besökstrend och slog förra året rekord med omkring 19 000 besökare. I år har man tappat omkring 5 000. – En del har klagat lite grann, framför allt de svenska turisterna som kommer hit. Många utländska besökare kommer däremot från varma länder, där de kanske till och med flyr undan värmen lite grann. På så sätt tror jag inte att de har haft något jätteproblem med det, säger naturvägledaren Hannes Andersson.
Den tioåriga pojken har varit försvunnen sedan 12-tiden i dag, då han skulle ha kommit hem från skolan. Polisen har inlett en större sökinsats i områdena kring Lagersberg, bland annat med drönare och hundar. – Vi försöker också se om vi kan låna in en polishelikopter till sökinsatsen, säger Kurt Marklund, vakthavande befäl vid polisen, till E-kuriren. Vid 20-tiden meddelade polisen att pojken fortfarande inte har hittats. ”Polisen har också kontrollerat att sjukvården inte fått in någon drabbad”, skriver polisen på sin sajt. Signalementet Polisen misstänker i nuläget inget brott, men är tillsammans med anhöriga angelägna att hitta pojken. – Det är många bostäder i området, om man har förråd eller skjul ute på sin tomt får man gärna kolla igenom dem, säger Kurt Marklund till E-kuriren vid 19.30-tiden. Pojken är omkring 135 centimeter lång och var vid försvinnandet klädd i jeans, mörkblå skor och vit t-shirt med smileys. ”Kontakta polisen via 112 om du tror dig se honom”, skriver polisen.
När Alexander tog sig an utmaningen på en restaurang på Öland höll han ett tempo på mer än en kroppkaka i minuten. Men det höga tempot hade också en högst praktisk förklaring. – Vi skulle ut med familjen och upptäcka Öland, så vi var tvungna att skynda på lite. ”Tycker inte om fläsk” Efter kroppkaka nummer 24 såg Alexander fortfarande förvånansvärt oberörd ut och frågade efter både kaffe och glass. Bedriften blir inte mindre imponerande av att fläsk, en av huvudingredienserna, faktiskt inte är någon favorit. – Jag är försiktig med att tala illa om mat, men jag tycker inte om fläsk. Men när ett rekord står på spel är det bara att kämpa vidare. – Är det ett rekord som ska slås får man ta i från tårna. ”Det var för dyrt att köra F1” Det här är långt ifrån Alexanders första matutmaning. Han har bland annat satt svenskt rekord genom att äta tre hamburgare med en sammanlagd vikt på 3,7 kilo. Varför han fastnade för just rekordätande har han själv en enkel förklaring till. – Det var för dyrt att köra F1 och jag var inte bra på att sparka fotboll. Men käka mat verkar jag ha en kunskap för, så på den vägen blev det. Och den som tror att 24 kroppkakor räcker som matutmaning för ett tag får tänka om. När Alexander gästade Efter fem hade han precis avslutat nästa kraftprov: ”50 kanelbullar på en halvtimme”. – Det blir inte så mycket mer mat ikväll.
Hon var med vid skandalen i Hallsberg 1979: ”Har det blivit fel - stå för det”
Källa i ett av de rödgröna partierna: ”Det händer inget alls”
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.
Ingen koppling till Borlänge • ”Typexemplet är väl att jag säljer min röst”
Får kalla in extra personal för att hinna med
Förnekar jobberbjudande för Mohamed Abdukardir Ali: ”Finns inte på bordet”
I över två decennier har tittarna fått följa bönder från hela Sverige på deras jakt efter den stora kärleken. När den 21:a säsongen drar igång är det fyra män från olika delar av landet som öppnar upp sina liv och gårdar för att hitta en framtida livspartner. Här är bönderna i höstens säsong Patrik, 47, häst- och köttbonde, Djursholm. Patrik beskriver sig som social, utåtriktad och mån om att ta vara på livets guldkorn. Han söker någon som uppskattar livet på landet, men som också tycker om att umgås med familj och vänner. – Jag gillar ju när det är fest, glädje och stoj. Nu vill jag verkligen hitta någon som vill med på det här kalaset, säger Patrik i programmet. Daniel, 32, mjölkbonde, Ytterby. Daniel känner att något saknas. Efter en längre tid som singel är han redo att släppa in någon ny i sitt liv och hoppas få träffa en person att dela både vardag och drömmar med. – Det är läskigt, jag vet ju knappt hur man gör, säger Daniel i programmet och fortsätter: – Jag har varit singel länge nog nu. Oliver, 24, lammbonde, Gotland. Han trivs med livet på Gotland och känner sig trygg med den tillvaro han byggt upp. Men trots att mycket fallit på plats saknas en viktig person att dela livet med. – Jag har mitt liv och jag vet vad jag ska göra. Jag har allting jag behöver, men det är en pusselbit som saknas och det är en partner, säger han i programmet. Han letar efter en energisk tjej att kunna bli förbannat kär i. Anders, 57, skogsbonde, Sunne. – Det kan bli succé, det kan bli kaos. Den som följer med får se, säger Anders i programmet. Anders söker någon som bjuder på sig själv och har nära till skratt. För honom är en relation lika mycket skoj och äventyr som trygghet och djupa samtal. Nu hoppas han att programmet ska hjälpa honom att hitta den rätta. Den nya säsongen av ”Bonde söker fru” har premiär onsdagen den 23 september i TV4 och på TV4 Play.
De senaste månaderna har drönare skjutits ned i baltiskt luftrum och slagit ned vid Polens gräns. Brandattacker och sabotage har genomförts i flera länder. De baltiska staterna och Polen har varnat för ett upptrappat hybridkrig från ett allt mer riskbenäget Ryssland. Samtidigt har Donald Trump länge krävt att Europas länder ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. I juni i år inledde USA en översyn av sin militära närvaro i Europa. Enligt Reuters är ett av alternativen som diskuteras att dra tillbaka omkring 25 000 amerikanska soldater från Europa. Vändningen I somras lämnade omkring 1 000 amerikanska soldater Litauen. Det var länge oklart om USA skulle ersätta dem. Men nu kommer ett besked i en annan riktning. Enligt Litauens president Gitanas Nausėda ska USA skicka nya soldater till Litauen. ”Jag har precis fått bekräftelse på att den nya rotationen av amerikanska trupper redan är på väg till Litauen”, skrev president Gitanas Nausėda på X under tisdagen. Han tackar Donald Trump och den amerikanska administrationen för beslutet och beskriver den amerikanska militära närvaron som ”en oumbärlig del av vår avskräckning och vårt kollektiva försvar”. Det exakta antalet soldater är inte offentliggjort. Nausėda har dock sagt att den nya styrkan sannolikt kommer att bestå av omkring 1 000 soldater – ungefär lika många som den tidigare amerikanska styrkan i landet. Soldater redan på väg på tåg Presidentens rådgivare Deividas Matulionis sa under tisdagen att soldaterna redan är på väg till Litauen. – Det har bekräftats att trupprotationen är på väg. Soldaterna är redan på tåg och väntas anlända till Litauen inom kort, sade Deividas Matulionis. Beskedet kommer samtidigt som USA arbetar med att dra tillbaka soldater från andra delar av Europa. Enligt Reuters har USA minskat sin militära närvaro på flera europeiska baser. Den nya amerikanska styrkan kommer också efter en period av ökade säkerhetsfarhågor i regionen. En rapport från Institute for the Study of War, ISW, varnar för att Ryssland skulle kunna försöka ”stresstesta” Nato genom en begränsad attack mot ett medlemsland. USA hade som mest nästan en halv miljon soldater i Europa på 1950-talet, men är nu nere i omkring 80 000, enligt tankesmedjan CFR.
Allt fler pensionärer i Sverige väljer att fortsätta jobba efter att de gått i pension. 59 procent av landets pensionärer mellan 65 och 70 år har börjat jobba igen eller är öppna för att göra det. Det är att jämföra med 56 procent för två år sedan, visar årets Jobbonärbarometer som presenteras i dag av Veteranpoolen. Att ha ett sammanhang nämns som den stora anledningen till att man vill jobba extra, men det finns även ekonomiska aspekter. – Jag tror att det finns en ökad förväntan på sin pension. Man önskar göra mer, man vill resa, man vill gå på restaurang, man vill ha fritidsintressen och då behövs det kanske också ett tillskott i kassan, säger Mats Claesson. Före detta vd beskär träd Det finns alla typer av jobb för som jobbonärer kan ta sig an, som chaufför, lagerarbetare, ekonomiassistent eller löneadministratör. Men det vanligaste är kanske inom olika typer av hantverk, menar Mats Claesson. Och där kommer Nils Axing, som tidigare varit vd på Grand Hôtel Stockholm, in i bilden. Han beskär träd och fixar med gräsmattor. Han beskriver det som en helt annan upplevelse än sitt förra jobb. – Det är en helt annan grej att packa matsäcken på morgonen, åka i väg på ett dagsjobb, eller möjligen ett tvådagarsjobb, och beskära träd eller klippa någon stor gräsmatta och göra det fint åt folk. Sen stänger man igen butiken på kvällen och åker hem till familjen och barnbarn och lever ett bra liv. Det är rätt långt ifrån marknadsanalyser, budgetar, affärsplaner och försäljningsrekord som jag har hållit på med i mitt professionella liv, säger Nils Axing, jobbonär. Åldersdiskriminering? Han märkte ett visst motstånd när han började söka jobb som 65-åring. – Åldersdiskriminering är ett ganska starkt ord, men det fanns en spärr, säger Nils Axing i Nyhetsmorgon. Han har jobbat mycket i Afrika och Mellanöstern, där han menar att man värdesätter äldres erfarenhet på ett annat sätt. – Man har en helt annan syn på senioritet, den har en betydelse i företagen. Man utnyttjar sin seniora kapacitet på ett helt annat sätt. Även om man inte har de mest drivande rollerna i företagen, så är man där och representerar och sprider sitt kunnande och sin erfarenhet. Mats Claesson tipsar om att ta kontakt med ett seniorbemanningsföretag – då kan det vara lättare att få uppdrag. – Jag tror det, för då är det en del av upplägget. Och vi välkomnar ju just pensionärer, bara pensionärer faktiskt. Jag tror att det är en stor fördel att vända sig till någon som jobbar med det och där vi kan hitta behoven i marknaden.
Dagens middagstips bjuder på krispigt bröd toppad med tomatsås, salami och smält mozzarella som får extra sting av honung med chiliflakes. Servera med en fräsch sallad på fänkål, cannellinibönor och rucola. Se Dante Zias recept
Den nya satsningen mot kriminellas ekonomi beskrivs av poliser som ett misslyckande. Lagen trädde i kraft i november 2024 och kallas ”självständigt förverkande”. Polisen kan ta tillgångar som misstänks komma från kriminalitet – utan att behöva bevisa att egendomen faktiskt kommer från kriminalitet. Föremålen eller pengarna behöver inte kunna knytas till ett konkret brott och ägaren behöver inte vara dömd, vilket det tidigare fanns krav på. Med den nya lagen behöver polisen enbart bedöma att det är ”klart mera sannolikt” att egendomen kommer från brottslighet för att kunna göra beslaget. Det kan till exempel handla om en person som har en låg deklarerad inkomst, men bär på en värdesak. Lagen har hyllats av personer inom rättsväsendet som menat att detta slår hårt mot kriminella. Profilerade åklagare och poliser har bland annat på plattformen X beskrivit det som ”en oerhört efterlängtad lagstiftning” och ”ett kraftfullt och viktigt verktyg i kampen mot den kriminella ekonomin.” Polisen på Arlanda har den senaste tiden satsat på den nya lagen och genomfört en insats under namnet ”Operation Klassrum” på flygplatsen. Fokus har varit ”återtagande av brottsvinster” och miljonbelopp har tagits i beslag av resenärer. – Nu har vi sikte på miljardvallen, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) i Expressen när han var på plats under den uppmärksammade polisoperationen i våras. TV4 Nyheternas kartläggning visar något helt annat. Nästan nio av tio fall nedlagda: ”Rättsövergrepp” Arlandapolisen har hanterat 31 fall av självständigt förverkande. Det handlar om resenärer som blivit stoppade på flygplatsen och fått dyra solglasögon, skor, väskor, smycken, guld, kontanter, klockor, mobiler, datorer och i vissa fall bilar beslagtagna. TV4 Nyheternas genomgång visar att 27 av fallen har lagts ned av åklagare. Polisen har avslutat ytterligare två ärenden och lämnat över dem till Ekobrottsmyndigheten, där utredningarna pågår. Enbart två fall utreds fortfarande av polis. I de övriga fallen har beslagen hävts och egendomen gått tillbaka till resenärerna med hänvisning till att misstankarna inte är tillräckliga. – Det har skrutits om en framgång av självständigt förverkande. Men det är noll framgång. Det är snarare rättsövergrepp mot enskilda än en succé mot kriminell ekonomi, säger en poliskälla till TV4 Nyheterna och fortsätter: – Politiker förväntar sig resultat och man verkar desperat skapa ärenden. Man tar värdeföremål av personer som är noll kriminella. Många gånger handlar det om personer med utländsk härkomst som är på väg till hemlandet. TV4 Nyheterna har talat med fem av varandra oberoende poliser med insyn i arbetet mot kriminell ekonomi, som alla delar samma bild. En av dem säger: – Många vill slå sig för bröstet och prata om beslag och återtagande av brottsvinster. Man går ut och skryter om alla beslag av lyxartiklar. Men resultaten visar ju att det inte var rätt att ta deras varor. Poliser: Beställningsjobb från politiker Flera av poliserna upplever en rättsosäkerhet kopplad till självständigt förverkande och att polis och åklagare ser olika på lagen. – När vi fick lagstiftningen så tyckte vi först att det här är ju skitbra – tills vi skulle börja testa den praktiskt. Och då inser vi att, men vänta... Det blir lite konstigt som polis att leta efter saker som inte är brottsliga för att staten ska förverka det. Det är en god tanke, men den hjälper inte alltid, säger en polis. – Bevisligen har det i nästan alla fall varit fel från första början med tanke på att beslagen senare hävts. Det är oskyldiga som drabbas. Det prioriterade borde vara rättssäkerhet och hur man behandlar människor, säger en annan mångårig polis. Poliserna beskriver samstämmigt att Operation Klassrum och det riktade arbetet med självständigt förverkande är ett ”beställningsjobb” från regeringen. – Under dessa insatser har man velat att man ska aktivt leta efter självständiga förverkanden. Min uppfattning är att det kommer från politiskt håll. ”Omfattande utredningar för ingenting” När polisen gör ett självständigt förverkande lämnas ärendet över till en åklagare som utreder vidare omständigheterna kring beslagen. Utredningarna på Arlanda har tagit allt från några dagar till flera månader, i vissa fall uppemot ett halv år innan personerna fått tillbaka sin egendom. – Det är drivna och duktiga poliser som vill göra rätt och är engagerade för att stoppa den kriminella ekonomin, så det är inte frågan om det. Utan det är något fel uppifrån. Eventuellt att åklagarna inte vill driva på ärendena, eller har en annan tolkning av lagen. Eller inte ens vågar försöka, säger en femte polis. Poliskällorna uppger att kraven från politiker leder till att utredningsresurser går till dessa ärenden som inte resulterar i någonting utan enbart kostar skattemedel. – Det blir omfattande utredningar för ingenting. Det behöver tänkas om. Något systemfel är det ju, det visar ju resultaten. Polis och åklagare verkar ha olika syn, säger en polis. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har kommenterar att man öppnar upp för att ändra på lagen. Polismyndigheten har bett om att få återkomma med kommentar. Har du insyn? Eller har du blivit drabbad? Kontakta TV4 Nyheterna!
Efter TV4 Nyheternas kartläggning • ”Kanske Europas mest offensiva lagstiftning”