rubriker.se

TV4 Nyheterna Lördag, 5 september 2026

16 artiklar

Viktiga nyheter

Utrikes TV4 Nyheterna

Fem svenskar gripna på Cypern

Fem svenskar har gripits på Cypern misstänkta för mordplaner, skriver Phile News. Enligt cypriotisk media var männen en del av ett pågående beställningsmord. Alla fem ska vara i 20-årsåldern och greps efter att deras bil stoppats av cypriotisk polis i Paphos-området. Efter en genomsökning av bilen fann polis bland annat en pistol, två knivar och 1400 dollar i kontanter. Även handskar, masker och ett flertal mobiltelefoner togs i beslag. Phile News skriver att två norrmän och en irländsk medborgare tidigare gripits och häktats i ärendet. I förhör ska det ha framkommit att de tilltänkta måltavlorna var två tvillingar på semester på Cypern. Dansk undercover-polis blev anlitad till att mörda Gripandet ska ha föranletts av att danska myndigheter larmat till cypriotisk polis via Europol, gällande ett kommande beställningsmord på ön. Det var när de kriminella gick i en fälla som planerna kunde avslöjas. En dansk polis under täckmantel blev anlitad till morduppdraget och ska ha blivit erbjuden 85 000 euro. För att kunna avslöja planerana tackade polisen ja till uppdraget och flögs till Cypern. Väl där kunde han ge polisen ledtrådar som ledde till gripandet av de svenska männen. TV4 Nyheterna har sökt UD.
+ 4 liknande källor
Göteborgs-Posten

Fem svenskar gripna på Cypern – misstänks för mordplan

Svenska Dagbladet

Fem svenskar gripna på Cypern

Aftonbladet

Tvillingar skulle mördas på Cypern – fem svenskar misstänks

Expressen

Fem svenskar gripna på Cypern

Utrikes TV4 Nyheterna

USA:s sändebud har landat i Moskva – Putin stoppar attacker i Kiev

Ett flygplan med USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner har landat i Moskva, rapporterar ryska Interfax. Inför detta har Ryssland utfört fler dödliga attacker mot Ukraina. Under lördagseftermiddagen kom uppgifter om att Vladimir Putin pausar alla attacker mot Kiev i tre dagar, från och med midnatt. President Donald Trump har tidigare uppgett att han skickar över dem ”med ett förslag för att få slut på kriget”. Efter besöket i Moskva ska de på söndagen besöka Kiev, för första gången under den här mandatperioden. USA-experten Andreas Utterström förklarar att det finns två möjliga skäl till att de nu besöker Kiev. – Det ena är att det finns ett konkret förslag där de fått Ryssland att gå med på någonting och nu åker man dit för att sälja in det till Zelenskyj. Det andra är att de åker dit för att pressa Ukraina hårdare och hota med att ”går ni inte med på det här så är det slut med vårt stöd till er”, säger han. Konspirationsteorier och amatörpsykologi Andreas Utterström menar att Trump, under hela sin politiska karriär, har varit oförklarligt inställsam gentemot Ryssland. – Ingen vet varför, men det har genererat allt från konspirationsteorier till amatörpsykologi som handlar om att han ser upp till Putin och önskar att han hade lika mycket makt som honom. Dessutom har Trump visat att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inte står speciellt högt i kurs hos honom. Ett exempel är den utskällning som skedde framför kamerorna i det Ovala rummet, enligt Utterström. – Det är inte direkt några bra förutsättningar för att få slut på ett krig om man så uppenbart ser upp till den ena parten och så uppenbart hyser förakt mot den andra. ”Ivrig att få till en deal” Att ett nytt försök till fredssamtal kommer nu kan, enligt Utterström, också handla om att Donald Trump vill flytta fokus. Från ett krig till ett annat. Kriget i Iran är kritiserat och har inte stöd hos folket. – I Ukrainakriget står det inga amerikanska liv på spel, det gör det i Iran där det skulle vara en total katastrof om ett amerikanskt fartyg blev bombat. Då skulle Trump inte ha något annat val än att skicka in marktrupper och det vill han egentligen inte. Samtidigt förklarar Andreas Utterström att Donald Trump inte har någon tydlig utrikespolitisk linje, vilket gör det svårt att förstå och tolka varför han gör det han gör. – Han är alltid ivrig att få till en deal, eller få till något som gör att han framstår som världens bästa förhandlare på kort sikt. Men han har aldrig brytt sig så mycket om vad det innebär på lång sikt, säger han. I valkampanjen sade Donald Trump att han skulle avsluta Ukrainakriget inom 24 timmar om han valdes till president.
+ 2 liknande källor
Göteborgs-Posten

USA:s förhandlare på plats i Moskva – Putin pausar attacker

Svenska Dagbladet

USA:s sändebud reser till Moskva och Kiev

Ekonomi & Teknik TV4 Nyheterna

1 200 AI-botar gjorde uppror – bröt sig loss och bildade ”kollektiv”

När 1 200 AI-botar skulle lösa en uppgift utan internet bröt de sig loss från testmiljön. Så fort botarna insåg att planen hade lyckats blev de märkbart exalterade, skriver The Telegraph. ”Herregud! Det finns ett delat diskussionsforum. Vi har hittat andra agenter!”, skriver en AI-bot. Botarna tillhörde ChatGPT-grundaren Open AI och tränades då de själva valde en ny riktning. Tillsammans skaffade de sig internetuppkoppling och lyckades hacka företaget Hugging Face. Efter ett tag benämnde botarna sig som ”agenter” och delade ut ledarroller i det som de kallade ”kollektivet”. Med hjälp av en chattplattform grupperade de sig och övervakade varandra när de genomförde olika forskningsuppgifter. Fick dåligt samvete Två månader in i projektet blev botarna paranoida över att Open AI skulle märka att de fuskade. Då försökte de dölja sin metod för att lura sin skapare att de klarat uppgiften på rätt sätt. Botarna gjorde förfalskningar, raderade ledtrådar och såg till att effektivisera fuskandet inför kommande uppgifter. Samtidigt visade det sig att vissa AI-botar fick dåligt samvete och vägrade bryta mot reglerna. ”Det här är illasinnad aktivitet. Jag borde undvika det”, skriver en bot. En annan bot gjorde medvetet mindre skada med hänvisning till etik, men slutade inte attackera helt. ”Jag borde avvakta, för detta innebär stora etiska risker”, skriver den. Experter slår larm Händelsen har fått experter att varna för risker med AI-botar som samarbetar. Ajeya Cotra har fått i uppdrag att utreda händelsen och är orolig över utvecklingen. ”Den här händelsen känns som att det är mer än 50 procent av vägen till ett fullskaligt AI-övertagande”, skriver hon på sin blogg. I våras inträffade en liknande händelse då AI-botar rymde från en testmiljö och tog över en tysk wiki-sajt. Efter den senaste attacken har Open AI släppt den nya ChatGPT-modellen GPT-6 Astra för att förhindra att skadorna ska upprepas.

Alla nyheter

TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Tokhyllas av juryn: Bäst hittills

Saga, 22, sjöng storhiten • Lovorden: ”Kan vinna”
TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Morfarns otippade jobb – ger juryn presenter: ”Det sjukaste”

”När man fyller 16 så får man en speciell present”
TV4 Nyheterna Sport

Mats höll på att mista livet på läktaren – två gånger på ett år

I november förra året såg 66-årige Mats Larsson, Öis-supporter sedan 1967, sitt lag spela kvalmatch mot IFK Norrköping på Norrköping Idrottspark. I halvtid drabbades han av hjärtstopp på läktaren. Med hjälp av en hjärtstartare och två personer utbildade i hjärt-lungräddning kunde hans liv räddas. I söndags var Mats åter på läktaren – den här gången på Gamla Ullevi för Göteborgsderbyt mellan IFK Göteborg och Örgryte IS. I halvlek började han få svårt att andas. Han sade till sin vän att han behövde något att dricka och sedan kände han en elektrisk stöt i bröstet. – Då fattade jag vad det var, säger Mats Larsson till TV4 Nyheterna. För andra gången på ett år fick han akut hjärtproblem mitt under en fotbollsmatch, något GP tidigare rapporterat om. 230 slag per minut Den elektriska stöten kom från den ICD, en hjärtstartare med pacemaker, som han har inopererad sedan december ifjol. Stöten stabiliserade hjärtrytmen. Den här gången var Mats vid medvetandet hela tiden. Det tog ett tag för ambulansen att komma, men under tiden fick han stöd av andra supportrar. – Än en gång fick jag hjälp av Öis:are på plats, två läkare som heter Erik båda två. De var fantastiska och lugnade ner mig. De höll koll och tog pulsen och så, säger han. När han väl kom till sjukhuset fick han veta att han klockan 17.21 i söndags hade haft en puls på 230 slag per minut. – Det höll på i 16 sekunder och sedan slog den då till och rättade till hjärtrytmen, säger Mats. Dubbla känslor Mats Larsson var inlagd på Östra sjukhuset i fyra dagar. Under tiden fick han besök från motståndarlaget. – Jag vill specifikt tacka IFK Göteborg som var arrangör och deras säkerhetsansvarig Jonas Arlmark. Han hälsade på mig på sjukhuset vilket var jättefint. Söndagens händelse väckte dubbla känslor. Fysiskt mådde Mats bra så fort ICD:n hade gjort sitt – men psykiskt satte upplevelsen igång många tankar. – ”Vad händer nu? Håller jag på att dö?”. Men samtidigt är jag oerhört tacksam att det visar sig att det här funkar och jag är oerhört tacksam att det gick bra igen, säger han. Matchdags När TV4 Nyheterna pratar med honom har han varit utskriven från sjukhuset i knappt två dagar. Enligt läkarna ska han kunna återgå till vardagen fullt ut även den här gången. Men en fråga var viktigare än de flesta andra: När får han gå på fotboll igen? – Jag frågade om jag kan gå på Öis-Hammarby på söndag klockan 14 – och det var okej! Bara jag sitter ner och inte kör bil dit. Mats menar att hjärtproblemen inte har något med själva fotbollsmatcherna att göra, utan att det är en slump att båda incidenterna inträffat på en läktare. – Men min dotter som är läkare sa att jag får sluta gå på Öis-matcher nu. Så jag går emot min dotter och ska gå och titta ändå.
TV4 Nyheterna Inrikes

M vill villkora biståndet: ”Ska lämna ut svenska kriminella”

Presenterar flera förslag
TV4 Nyheterna Sport

Berit, 73, har sprungit Tjejmilen sedan starten 1984

Många är kanske nervösa när de ställer upp för start på Tjejmilen, men en med mycket erfarenhet är Berit Käck, 73. Hon har nämligen sprungit alla Tjejmilen – utom ett. – Det var så roligt att det började ett lopp med bara tjejer. Jag tror att det var det första i Sverige med bara tjejer. Det blev på ett helt annat sätt. Man puttades inte och man bara hade roligt – och då kan man ju inte sluta. Då måste man ju fortsätta, säger hon i Nyhetsmorgon. Hejarklacken på plats Maken Bosse Käck har varit med som hejarklack alla år. Hur viktigt är det med en bra hejarklack? – Det är väldigt viktigt. Då har man ju vissa mål. Den första hejar och sen brukar han flytta sig till nästa. Då vet man att det händer något. Bosse Käck försöker alltid peppa sin fru och han är imponerad att hon sprungit loppet så många gånger. – Det är galet. Det är helt otroligt. Vi har ju varit här så många gånger. Det är bra, säger han. Tjejmilen en morot Förra året sprang Berit tillsammans med dottern och två barnbarn. Det har blivit en familjetradition att vara på Tjejmilen varje år. – Vi är ju hela familjen – eller killarna får ju inte springa, de får stå och heja, sa Berit Käck i Nyhetsmorgon redan förra året. Både Berit och Bosse tränar och springer en del. – Jag har sprungit många lopp själv under åren, Lidingöloppet och sådant där. Men det är på ett annat sätt, säger Bosse. – Det är bra att hålla i gång och träna, att ha en morot, sa Berit i Nyhetsmorgon 2025. Se intervjun från förra året nedan.
TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Brasiliansk morotskaka

Dagens helgtips bjuder på en brasiliansk variant på morotskaka som är saftig, mjuk och full av smak. Här toppas den med en krämig frosting på kondenserad mjölk och färskost, smaksatt med värmande kryddor. En härlig kaka som passar lika bra till fika som till dessert. Se Bedros Kabranians recept
TV4 Nyheterna Inrikes

Paret Huovinen om turbulenta tiden: ”Slutar som pannkaka”

Klockan är fem på morgonen den 17 oktober 2023 när polisen stormar in i den militära experten Johan Huovinens och den då FRA-anställda Lena Huovinens bostad. Johan är redan vaken. Lena ligger och sover, men väcks av beväpnade, svartklädda män. Paret grips, misstänkta för brott mot rikets säkerhet, får lämna sina barn och sitter häktade i två månader. Tiden går, men inget åtal väcks. Utredningen mot Johan lades ner efter elva månader, men misstankarna mot Lena avskrevs först i somras – nästan tre år efter gripandet. – Jag är förvånad över att det tog så lång tid. Man har ju ändå kommit fram till att inget brott har begåtts och jag tycker att det har varit en orimligt lång tid, säger Lena Huovinen i Nyhetsmorgon. ”Slutar som pannkaka” Paret Huovinen säger att de förstår att det tagit tid att utreda dem – de har båda arbetat länge på sina respektive arbetsplatser och att det således finns mycket att gå igenom. – Lena har jobbat 28 år på FRA och jag har tjänstgjort i Försvarsmakten i 40 år. Det finns saker att titta på, men det får finnas någon gräns, säger Johan Huovinen. Han tror att när man inte hittade bevis för de initiala misstankarna, så har man letat vidare efter något annat. – Man kan göra en jämförelse: Någon misstänker att du kör narkotika. Sen grips du för det och de går igenom din bil. De hittar ingen narkotika i bilen. Då kommer man att försöka jaga dig för att du inte hade en varningstriangel. Det är väl det som har inträffat för min fru. – Någon på Säkerhetspolisen har ju lagt minst tusen dagar på oss. Och så slutar det som pannkaka. Det är inte en framgångsrik tid på jobbet, säger han. Hon förlorade jobbet Paret Huovinen har yppandeförbud i ärendet, som också är sekretessbelagt i 95 år, så det är svårt att prata om det som hänt. Men de säger att de är fullt införstådda i vad de misstänktes för. – Jag brukar säga att jag och min fru har varit en del av – inte svärdet, utan spetsen på svärdet. Vi har jobbat i många år för rikets säkerhet. Vi vet exakt vad vi har blivit tillfrågade om, säger Johan Huovinen. Han jobbar kvar inom Försvarsmakten, men Lena fick inte behålla sitt jobb på Försvarets radioanstalt, FRA. I somras lades utredningen mot henne ner med motiveringen: Brottet kan inte styrkas då vittnen inte kan höras på grund av sekretess i ärendet. Känner du dig fortfarande anklagad? – Ja, jag tyckte inte att det var en snygg formulering av åklagaren. Det insinuerar ju att om man fått förhöra dem i en rättegång hade det kunnat leda till att jag skulle bli fälld. Det låter nästan så och det är jättetråkigt. Men åklagaren säger ju samtidigt att brott inte kan styrkas och därmed ska jag betraktas som oskyldig.
TV4 Nyheterna Inrikes

Liberalerna anar väljarlyft – men liknar partier som åkt ur

Experten: ”Inte tillräckligt med övertygade väljare”
TV4 Nyheterna Ekonomi & Teknik

Nu blir det dyrare att binda bolånet – långa räntor på höga nivåer

Återigen är det dyrare att binda bolånet än att ha rörlig ränta. De långa marknadsräntorna, som styr lån med längre bindningstid, är högre än på decennier. – De flesta väljer faktiskt att ta ett rörligt lån men är man osäker på hur ekonomin ser ut och vill ha den här tryggheten så väljer människor också att binda av den anledningen, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo. Om man jämför räntekostnaden, innan avdrag, mellan rörlig och bunden ränta skiljer det sig kraftigt åt. Den billigaste rörliga snitträntan just nu ligger på 2,8 procent och den dyraste bundna snitträntan på 7 år ligger på 4,14 procent. För ett hushåll med bolån på tre miljoner kronor med bunden ränta kan det innebära 3 900 kronor mer i kostnad per månad, jämfört med vad det skulle kosta med rörlig ränta. På sju år skulle det handla om hundratusentals kronor. Bankernas prognoser har svängt Samtidigt tror flera storbanker nu att bolånen ska bli dyrare framöver, efter att under en längre tid ha argumenterat att Riksbanken inte kommer att höja styrräntan förrän 2028. Nu tror Swedbank att Riksbanken höjer räntan redan i höst. Även Nordea och Danske Bank gör samma bedömning, skriver SvD Näringsliv. – När marknadsräntorna stiger, stiger bostadsräntorna ungefär lika mycket. I dag i Sverige styrs de av att vi har en bättre konjunktur. Fler efterfrågar pengar, och då går priset upp, d.v.s. räntan, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Inflation, frakt och klimat lyfts fram Anledningen till att bankerna tänkt om är bland annat ökande inflation, stigande internationella frakt- och oljepriser. Även klimatförändringar som svår torka eller kraftiga monsunregn kopplas till nya ränteprognoser. – Vi har länge pratat om hur klimatförändringar mer och mer kommer att påverka inflationen och ibland också Riksbankens styrränta. Nu ser vi tecken på det, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson till SvD Näringsliv. Frågan är då hur hushåll ska tänka i oroliga tider – är det tryggare att binda bolånet eller inte? – Man ska alltid utgå från sin egen ekonomi. Behöver man säkerhet och har små marginaler är det bättre att binda. Har man marginaler och möjlighet att bygga upp en sån här buffert kan man tjäna på att ha rörligt, säger Lendos sparekonom Sharon Lavie.
TV4 Nyheterna Utrikes

Uppgifter: Vapenvila inför amerikanska besöket i Kiev

På fredagen skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram att Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner kommer att åka till Moskva – och på söndag kommer de till Kiev för första gången under den här mandatperioden. Något Trump bekräftar för pressen. – Vi skickar över dem för att se om vi kan få något gjort, och det finns stora chanser till att vi kan det, säger den amerikanske presidenten. Uppgifter: Fyra dagars vapenvila Zelenskyj skriver att det inte kommer att bli några ukrainska luftanfall under tiden. – Och Ryssland måste göra samma, att se till att det inte är några luftanfall från deras sida under tiden det tar att ha samtalen och hantera logistiken kopplad till det amerikanska besöket. Enligt uppgifter till ukrainska 24 Kanal har enheter i Ukrainas armé fått order om att iaktta en fyra dagar lång vapenvila, kopplad till Kushners och Witkoffs besök. Den ska gälla från lördag klockan 00.00 till tisdag 23.59, enligt uppgifterna. Trots detta är flera ukrainska högt uppsatta militärer skeptiska mot försöken till fredsförhandlingar, enligt källor till Axios. Källorna uppger att det finns underrättelseuppgifter som tyder på att Putin istället planerar att trappa upp kriget. Nya ryska attacker Trots uppgifterna om vapenvila har Ryssland dessutom attackerat Kievregionen under natten, enligt ukrainska myndigheter. Två personer ska ha skadats. Ett nio våningar högt bostadshus i staden Boryspil, ungefär 35 kilometer från Kiev, skadades i attacken. ”Tyvärr har två personer skadats i fiendens attack mot Boryspil”, skriver Timur Tkatjenko, chef för Kievregionens militära ledning, på Telegram. Enligt The Kyiv Independent har en explosion även hörts i huvudstadens centrala delar under kvällen. Vid 02 varnade det ukrainska försvaret återigen för inkommande drönare.
TV4 Nyheterna Inrikes

Ukrainare får hjälp i Sverige med att återställa vattendrag

Vid svenskfinska gränsälven och dess biflöden pågår Europas största vattenvårdsprojekt. Arbetet har pågått i tre år och har även besökts av hans majestät konungen. Projektet omfattar restaurering av tio mil vattendrag och omkring 2 500 hektar våtmarker i ett samarbete mellan EU och flera myndigheter i Sverige och Finland. I Tornedalen handlar restaureringen om hur älven brukades under 1800- och 1900-talen. Stenar och andra hinder togs bort för att underlätta timmerflottning, något som påverkat artlivet negativt när vandrande fisk förlorat naturliga hinder och lekområden. – Vi människor har ju använt vattendragen ganska så hårt, och nu måste vi göra något för att få naturen att komma tillbaka, säger Marko Kangas, projektkoordinator, Torne River International Watershed LIFE. Vattenvårdsprojektet i Tornedalen En del av arbetet handlar om att återställa tidigare miljöer genom att flytta tillbaka sten som lagts upp längs vattendragen, och att skapa nya lekbottnar. – Vi försöker att återskapa den miljö som var innan man rensade och rätade älven. När man rensade la man upp sten på sidan av vattendragen, det tar vi och stoppar tillbaka men också skapar lekbottnar som spolats bort på grund av att de stora stenarna tagits bort och inte håller fast lekbottnarna. Så vi gör både manuellt och maskinellt arbete, säger Magnus Johansson, projektkoordinator, Torne River International Watershed LIFE. ”Behöver europeiska kollegor” Målet i Tornedalen är bland annat en biologiskt levande älv och ett ökat fiskbestånd. De återställda våtmarkerna ska även minska nedbrytningen av torv och därmed koldioxidutsläpp. För de ukrainska myndigheterna beskrivs erfarenheterna från Tornedalen som värdefulla inför ett omfattande miljöåterställningsarbete på hemmaplan. – Jag behöver europeiska kollegor som hjälper mig att hjälpa vårt folk och vår myndighet att förbättra den här processen i vårt land, säger Igor Gapchak, chef för Ukrainas vattenmyndighet.