rubriker.se

TV4 Nyheterna Lördag, 29 augusti 2026

20 artiklar

Viktiga nyheter

Ekonomi & Teknik TV4 Nyheterna

Trump: Tecknat jätteavtal om olja med Venezuela

President Donald Trump – som ofta använder sig av superlativ – beskriver överenskommelsen som ”det största oljeavtalet i världshistorien” och uppger att det kommer fördubbla de amerikanska oljereserverna. Detaljer om vad avtalet innebär är än så länge få, men USA:s regering har under Trumps tid i Vita huset inte gjort någon hemlighet av sitt intresse för Venezuelas enorma råoljereserver. Venezuela har satts under hårt tryck av USA efter att landet i januari avsatte och tillfångatog den långvarige presidenten Nicolás Maduro. Man tillät hans dåvarande vicepresident, Delcy Rodríguez, sitta kvar och fungera som tillfällig ledare. Bekräftas av Venezuela Kort efter Trumps tillkännagivande bekräftar Rodríguez att parterna nått ett avtal om oljan. I ett uttalande säger hon att avtalet gäller 17 oljefält. Trump skriver på Truth Social att utrikesminister Marco Rubio och försvarsminister Pete Hegseth ingått avtalet med Rodríguez ”genom ett samarbete med det privata näringslivet”. Han uppger också att det rör sig om ”mer än 65 miljarder fat ur Venezuelas bevisade oljereserver”. ”Denna transaktion kommer att avsevärt stärka det redan växande samarbetet mellan Venezuela och USA”, skriver Trump. Miljardinvesteringar Marco Rubio påstår på X att avtalet kommer att leda till lägre bränslepriser i USA. ”För det venezuelanska folket kommer detta avtal att innebära nästan 100 miljarder dollar i privata investeringar, skapa tusentals välbetalda arbetstillfällen och driva på återuppbyggnaden av Venezuelas ekonomi", skriver Rubio. Tillkännagivandet om oljan kommer efter flera veckors förhandlingar mellan USA och Venezuela om ett avtal, som bland annat skulle ge amerikanska företag långsiktig tillgång till ett antal venezuelanska oljefält, rapporterar Reuters.

+ 4 liknande källor
Utrikes TV4 Nyheterna

Kung Haakon VIII håller tal

Regeringen har utlyst landssorg i Norge. Över hela landet läggs kondoleansböcker ut, där allmänheten får möjlighet att skriva en sista hälsning till kung Harald som avled på fredagen, 89 år gammal. Under dagen har folk strömmat mot slottet för att hedra kungen. Längs hela Karl Johan vajar flaggan på halvstång. Blomsterhavet, som redan under fredagen var enormt, växer ytterligare. Norges nya regent Haakon VIII håller tal från det kungliga slottet i Oslo. Han började med att tacka det norska folket för att många tagit sig till slottsparken för att lämna blommor eller på andra sätt hedrat kungen. – Tusen tack, säger han. Sedan beskriver han sin far som en människa som stod upp för sina värderingar och en person som fick honom att slappna av. – Det finns många minnen som kommer leva vidare i folks hjärtan. Han nämner sin mamma drottning Sonja och beskriver hur viktigt hon var för kung Harald. Det brister för honom när han nämner att de skulle firat 58 år som gift par – idag. – Gratulerar på bröllopsdagen, kära mamma, säger han.

+ 5 liknande källor
Utrikes TV4 Nyheterna

27 döda efter ryska drönarattacken: ”Ovanligt högt”

På fredagskvällen träffade en rysk drönare en anläggning i byn Myla i distriktet Butja väster om Kiev. Träffen utlöste en brand och kraftiga sekundära explosioner. Minst 27 personer har dött, 42 skadats och 381 personer har evakuerats från området. – För det första kan man konstatera att antalet dödsoffer är ovanligt högt, säger den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Bakom det höga dödstalet ligger framför allt följdexplosionerna. – Det har lett till explosioner i förrådet och det är det som har lett till dödsoffren, säger han. ”Inte första fallet” Efter händelsen har både Ukrainas premiärminister Serhij Koretskyj och president Volodymyr Zelenskyj krävt att ansvar ska utkrävas. Åklagarmyndigheten utreder nu om explosiva ämnen förvarades lagligt på området och om nödvändiga tillstånd fanns. Enligt Elfving har liknande problem uppmärksammats tidigare. – Det här är inte första fallet när något liknande har inträffat. För ett tag sedan var det ytterligare ett ammunitionsförråd som gick i luften. Speglar kriget på båda sidor Elfving förklarar hur attacken passar in i ett större mönster där Ryssland och Ukraina i allt högre grad angriper varandras militära resurser och försörjningskedjor. – Det man gör från rysk sida är en spegling av vad Ukraina gör mot mål i Ryssland, säger han. Han beskriver hur Ryssland den senaste tiden slagit mot allt från energianläggningar till lager och försvarsindustri. – I det avseendet är min uppfattning att den här attacken inte sticker ut när det gäller det ryska tillvägagångssättet. Kan utlösa enorma följdexplosioner Att en enskild drönarattack leder till så många döda är ovanligt, men blir möjligt när stora mängder ammunition börjar detonera. – Slår den ner mitt i ett ammunitionsförråd, då blir det sekundära explosioner när ammunitionen detonerar. Antingen på grund av att drönarens stridsdel exploderar eller att det blir bränder som i sin tur utlöser explosioner, säger Elfving. Samtidigt menar han att den ukrainska kritiken mot lagringen av ammunition är begriplig. – Sannolikt lär den som har ansvaret för att ammunitionsförrådet fanns på platsen, och den som har ansvaret för vad som lagrades där, få det ganska hett om öronen, säger han.

Utrikes TV4 Nyheterna

”Han agerade mot Grönland – nästa gång kan det vara Islands tur”

Island har ingen egen försvarsmakt. Säkerheten vilar på Nato-medlemskap och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Många på Ja-sidan ser ett kommande EU-medlemskap som en chans för Island att addera ytterligare ett lager av skydd och trygghet i en alltmer osäker värld – Donald Trump är minst sagt oberäknelig, säger Snærós Sindradóttir Bachmann, EU-anhängare och gallerist i Reykjavik, till TV4 Nyheternas reporter på plats. – Se hur han agerade mot Grönland. Där fick EU-länder rycka in till försvar. Nästa gång kan det vara Islands tur att hamna i blickfånget. Då är det en trygghet för Island att vara EU-medlem fortsätter hon. Natoövningen Northern Viking Samtidigt som islänningarna röstar om att återuppta EU-förhandlingarna pågår just denna helg den USA-ledda Natoövningen Northern Viking på och kring Island. Övningen visar upp förmågan att snabbt förstärka försvaret av den strategiskt placerade ön – bland annat genom att kunna återställa skadade landningsbanor och upprätthålla flygoperationer. För Nato är Islands geografiska läge i Nordatlanten centralt. – Island ligger i nord-Atlanten i Arktis-regionen. Detta område är viktigt för oss. Viktigt för Nato. Och den här övningen handlar om att vara redo att försvara våra allierade, säger Leslie Slootmaker, kapten i USA:s marinkår. Geopolitiska oron inte avgörande Men enligt experter i Reykjavik har den säkerhetspolitiska aspekten av debatten kring folkomröstningen inte varit så viktig. Den isländske statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann vid Bifröst University menar att den geopolitiska oron och det farliga världsläget ännu inte har fått något avgörande genomslag i de isländska EU-diskussionerna – Jag skulle inte säga att frågan på allvar har nått ner bland allmänheten. Vi har inte sett att säkerhetsfrågan fått ordentligt genomslag i debatten ännu, säger Bergmann. För många islänningar handlar EU-frågan fortfarande mer om ekonomin, fisket, euron och den nationella självständigheten. Vallokalerna stänger vid midnatt svensk tid någon gång tidigt under söndagen bör valresultatet vara på plats.

Alla nyheter

TV4 Nyheterna Inrikes

Professorns skarpa varning: ”Hjälper till att skapa personkult”

Riktar kritik mot media • ”Man blir som en idol för andra”

TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Artistens dotter golvar juryn med egenskriven låt

Hon berättar att hon inte var särskilt nervös inför auditionen. Däremot smittades hon av sin pappas känslor inför framträdandet. – Pappa var nervös, så jag blev nervös av honom. Men jag tror att jag skulle vara mer nervös om han inte var med, säger Nova-Li Svensson till TV4 Nyheterna. ”Tyckte det var jättejobbigt” Martin Svensson fick sitt stora genombrott 1997 med ”Rymdklotet” och ”(Du är så) Yeah Yeah Wow Wow” som kom 1999, men har i dag valt att hålla sig undan rampljuset. Nu äger han bok- och musikförlag och spelar i band. När dottern frågade om han ville kompa henne i ”Idol” var svaret ändå självklart. – Hon sa: ”Nu har jag skickat in en video till Idol och jag har sagt att du ska kompa mig.” Jag hade inte så mycket val, säger han. – Jag tyckte det var jättejobbigt. Men om hon vill att jag ska göra något så gör jag det. Så då gjorde jag det. Och hon var inte alls nervös, men jag var jättenervös. Trots pappans erfarenheter från musikbranschen har Nova-Li har gått sin egen väg musikaliskt. Hon har lärt sig spela gitarr på egen hand och skriver sina låtar utifrån sina egna upplevelser och känslor. – Jag har alltid sjungit, men på senare tid har jag börjat skriva låtar. Jag skriver om egna händelser och mina känslor, så att det blir så äkta som möjligt, säger hon. Tagit paus från gymnasiet Pappan är imponerad av dotterns driv – och talang. Han berättar hur hon suttit i sitt rum och skrivit ett album, där hon har hittat sin stil och sitt melodispråk. – Hon är mycket mer musikalisk än vad jag är. Och det säger jag inte för att det är min dotter, utan det bara är så. Just nu har Nova-Li tagit en paus från gymnasiet för att fokusera på musiken och fotbollen, där hon spelar anfallare. Framför sig hoppas hon på en Idol-resa som handlar om mer än bara sång. – Jag ser mest fram emot att växa som människa och att ha kul.

TV4 Nyheterna Inrikes

Ett logiskt angrepp – han har ingen annan att vända sig till

TV4 Nyheterna Utrikes

Ödestimmar för splittrat Island: ”Vi klarar oss bra själva”

Bland de omkring 300 000 islänningar som går till vallokalerna finns Sunna Sverrisdóttir och Huldar Halldórsson. De unga föräldrarna har två små pojkar och för dem rådde det ingen tvekan om hur de skulle rösta. – Vi röstade ja eftersom vi tycker att det är viktigt att vara en del av Europa. Vi har haft höga räntor länge på Island och en svag isländsk krona, säger Sunna Sverrisdóttir. Huldar Halldórsson pekar på barnens framtid. – Det är naturligtvis väldigt viktigt för oss med två små pojkar att vi tänker på vad som är bäst för dem i framtiden. För Sunna Sverrisdóttir handlar frågan också om den ekonomiska verklighet som unga islänningar möter. – Det är svårt att köpa fastigheter idag och man oroar sig för hur barnen ska kunna köpa sina egna bostäder i framtiden. Så ja, jag tycker att det är väldigt viktigt att ha euron som valuta för stabilitetens skull, säger hon. Vill klara sig själv Yngre och välutbildade Reykjavikbor som Sunna och Huldar tillhör den grupp som i högre grad är välvilligt inställd till EU. Men i den isländska huvudstaden finns också en stark misstänksamhet mot unionen. – Vi klarar oss bra själva. Vi ska inte in i det där. Jag är inte rädd för EU, men jag vill ha ett fritt Island. Allt är bra som det är, säger pensionären Daniel Björnsson. Det handlar om ett land som är starkt förankrat i sin historia, där traditionella näringar som fiske och jordbruk fortfarande har en central plats. Samtidigt byggs moderna AI-dataanläggningar i det isländska landskapet. Bilden av Island som ett land som klarar sig på egen hand lever därför starkt. Nej-sidan har dessutom mobiliserat kraftigt inför omröstningen och bombarderat väljarna med aggressiv tv-reklam. Men på ja-sidan betonar många att dagens omröstning inte handlar om att Island automatiskt ska bli medlem i EU. Pekar på naivitet Ett ja innebär i stället att dörren öppnas för nya förhandlingar med unionen. Först därefter skulle islänningarna få ta ställning till själva medlemskapet. – Det är naivt att tro att vi kan klara oss på egen hand. Vi bör rösta ja och det handlar sedan om att få en så bra deal som möjligt. Så får vi se, säger konstprofessorn Berglind Tómasdóttir. Om fem timmar stänger vallokalerna. Då börjar Island få svaret på om landet vill öppna dörren mot EU igen – eller fortsätta stå utanför.

TV4 Nyheterna Inrikes

Uppgifter: Han planerade egen attack – mot sin nya skola

Chock efter gripandet • ”Vi har satt in extra stöd”

TV4 Nyheterna Sport

Fråntogs segern – nu ber arrangören om ursäkt: ”Vårt fel”

Alvar Myhlback spurtade hem sin andra raka seger i Alliansloppet, världens största rullskidtävling. Men strax innan mål åkte stora delar av fältet fel, en av dem var just Myhlback. Han blev istället fyra i loppet, efter att juryn sagt sitt.  – Om de (vägvisarna reds. anm.) står och pekar åt ena hållet och skotrarna åker åt olika håll så är det rätt svårt att veta, säger Myhlback och fortsätter.  – Det är tråkigt, nu blir det att åka hem istället.  Hur känns det? – Det säger sig självt. Juryn: Svår situation  Det dröjde närmare två timmar efter målgång innan ett beslut från juryn kom, men till slut valde de att döma britten Andrew Musgrave som segrare.  – Det är en väldigt svår situation, men vi landade i ett beslut som vi tror är mest rättvis för alla de 250 andra som har gått rätt, säger jurychefen Morten Vannebo. Segraren själv: – Jag åkte rätt, jag hade lucka och jag känner mig som vinnaren,  men jag förstår att de andra blir irriterade, säger Andrew Musgrave och tillägger: – Det stod på lagledarmötet igår, tydligt, att vi skulle åka den vägen alla tre varv.  Jurychefen förklarar att man valt att dela in åkarna i tre olika kategorier efter hur rätt eller fel de åkt. De enda åkarna i täten som faktiskt åkte korrekt hela vägen var Musgrave (etta), Ole Jörgen Bruvoll (tvåa) och trean Axel Jutterström. Däremot har man valt att inte stirra sig blinda på sitt egen regelverk som säger att de åkare som åkt fel måste åka tillbaka till den punkt där de åkte fel och sedan fortsätta loppet den korrekta vägen.  Arrangören lägger sig platt: "Vårt fel" Fredrik Liljesäter, eventansvarig Trollhättan Action Week, är moloken efter tävlingarna.  – Det är tråkigt, det är inte här det ska avgöras, säger han. Nu lägger han sig platt. – Jag är som arrangör beredd att ta på mig allt. Arrangörens önskan var emellertid att låta det första resultatet kvarstå, med Myhlback som segrare.  – Men gör vi det så kommer ju de som åkte rätt inte att vara nöjda, så oavsett hur vi vrider och vänder på det kommer vi alltid ha folk emot oss i det.  Beslutet om att frånta Myhlback segern togs efter långa diskussioner mellan arrangören och representanter från Fis.  – Det är som det är när man har Fis som sitter i juryn, som har sina regler som de måste följa, men vi från organisationen tar gärna på oss det här, det är vårt fel.

TV4 Nyheterna Inrikes

Åkesson kräver svar av Busch – senast på onsdag: ”Måste veta”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson höll sommartal i hemstaden Sölvesborg under lördagen. I talet skickar han en ordentlig känga mot Kristdemokraternas Ebba Busch. – Går det att lita på KD?, säger han. Han syftar till Ebba Busch återkommande flörtar med Socialdemokraterna. – Jag tycker det är en dålig strategi för det blågula laget. Kan stötta Andersson i ”exceptionellt läge” Efter talet reder han ut vad han menar. I en TT-intervju med Ebba Busch sa hon att hon kan stötta Magdalena Andersson i ”krig, kris och exceptionellt läge”. – Då vill jag naturligtvis veta, vad är ett exceptionellt läge, för det låter ganska luddigt i mina öron, säger Jimmie Åkesson till TV4 Nyheterna. – Jag litar på Ebba. Jag har sett det här flörtande med Socialdemokraterna som strategi på olika sätt, men hon svävar verkligen på målet. Frågor om mittenalternativ Han menar att det kommit många frågor om ett mittenalternativ i regeringsbildningen. Ett förslag som Centerpartiet driver där de vill se S, C, KD och möjligtvis MP, något som KD avfärdat. – Jag tycker inte att vi på vår sida ska göra detta relevant, för det är inte relevant. Det blir bara relevant om någon på vår sida är med och bejakar det. Därför tycker jag att det är en dålig strategi att göra det. På onsdag ska Tidöpartierna gemensamt presentera ny politik. Jimmie Åkesson vill ha besked från Ebba Busch innan dess. – Jag måste veta vad jag lånar ut min trovärdighet till. TV4 Nyheterna söker Ebba Busch för en kommentar.

TV4 Nyheterna Inrikes

Lotsen: ”Då har han missuppfattat sin roll ganska ordentligt”

Utkiksansvaret oklart efter dödskraschen

TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Äppelkaka i långpanna med rårörd vaniljsås

Dagens helgtips bjuder på en kaneldoftande äppelkaka i långpanna serverad med en snabbfixad, rårörd vaniljsås. En enkel och klassisk fika som passar lika bra till kaffet som till efterrätt – och som räcker till många. Se Fredrik Nyléns recept

TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

GVFÖ-Urban svarar på kritikerstormen – står fast vid sin åsikt

I den nya säsongen av Gift vid första ögonkastet, denna gång i XL-format, bor flera par under samma tak och äter gemensamma middagar ihop. Det par som fått flest rubriker är Urban Nyman och Olivia Björklund. I ett uppmärksammat klipp från SVT-programmet diskuterar paret gränser för vänskap mellan könen. Björklund berättar då att hon har en nära killkompis sedan 20 år tillbaka, något Nyman reagerar på. Att min kvinna skulle ha en annan man som hon låter ringa henne, när han vill och passar, det skulle inte funka för mig, säger han i klippet. I Nyhetsmorgon utvecklar han sin åsikt. – Det är viktigt för mig att hon inte har manliga killkompisar som hon umgås med privat. Men också att jag som man inte har kvinnliga kompisar som jag umgås med privat. Jag gör det i kärlek till min kvinna för det är så här jag kan bygga trygghet mellan mig och henne. ”Står för det jag säger” Men han är tydlig med att han står fast vid sin åsikt. Urban Nyman förnekar att han försöker kontrollera sin partner och menar att han är öppen med sina gränser för att ge den andra personen möjlighet att välja. – Jag har inte sagt åt henne att hon inte får göra vissa saker. Det vill jag säga klart och tydligt. Jag pratar bara för mig själv men det jag säger i klippet, det tycker jag, säger han. Uttalandet i SVT har lett till att 70 anmälningar inkommit till Granskningsnämnden om ”Gift vid första ögonkastet XL”. Flera tittare anser att SVT som kanal brustit i sitt public service-uppdrag. Även i SVT:s kommentarsfält och på sociala medier har stor kritik riktats mot Urban Nymans åsikter. Han betonar att han inte har en kvinnosyn som bygger på kontroll eller sexism. – Är det något jag känna mig ilsken över är det att med alla klipp som sprids på nätet så är det som att den sista delen aldrig visas. Jag tror att det är viktigt att vi tittar på hur vi bygger i den här relationen, för jag vill inte att någon ska känna sig överkörd. Kritik från expert Anna Bennich är en av psykologerna och experterna i den nya säsongen och hon är tydlig med vad hon tycker om Nymans uttalande i programmet. – Det som vi ser är djupt problematiskt. Att förbjuda vänskap som redan finns är inget som vi rekommenderar och jag tycker det blir problematiskt när man gör sitt eget skav, osäkerhet eller svartsjuka till ett regelverk för den andre. Så tycker jag inte man gör, säger Bennich. Anna Bennich hoppas att kommande avsnitt ger en mer nyanserad bild och att diskussionen om gränser och kontroll i relationer fortsätter. – Det är oerhört viktigt att vi har de här frågorna på bordet och att vi diskuterar dem, säger Bennich.

TV4 Nyheterna Inrikes

Ryter ifrån: ”Varför ska vi ha den här typen av plattformar?”

Socialministern riktar skarp kritik mot TikTok efter skoldådet

TV4 Nyheterna Utrikes

Experterdomen efter ett halvårs krig: ”En övertro i Washington”

Den 28 augusti var det på dagen sex månader sedan Irankriget bröt ut. Det som vissa bedömare trodde skulle bli en kort konflikt har i stället utvecklats till ett utdraget krig utan någon tydlig vinnare. Två av de viktigaste lärdomarna är enligt USA-experten Jan Hallenberg och Mellanösternexperten Alexander Atarodi att Iran visat sig mer motståndskraftigt än många trodde och att militär överlägsenhet inte automatiskt leder till seger. – Den viktigaste lärdomen är hur svårt det är även för en supermakt att vinna ett krig genom enbart bombningar, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap. ”En övertro i Washington” Hallenberg menar att det fanns en stark föreställning i USA om att den iranska regimen snabbt skulle falla. – Det var en övertro i Washington på att om väl de amerikanska bomberna föll över Iran så skulle regimen snart kapitulera eller rent av kollapsa, säger han. Enligt honom var det både ett uttryck för amerikansk självsäkerhet och Donald Trumps tro på den egna förmågan. – Det var en väldig överskattning av den egna förmågan och en underskattning av iraniernas förmåga, säger han. Iran gick in i kriget försvagat Alexander Atarodi beskriver situationen från iranskt perspektiv som mer komplex än många i väst först antog. Efter flera regionala motgångar och det kortvariga kriget mot Israel och USA 2025 gick landet in i kriget med svagt självförtroende. – Man gick in i detta krig med väldigt dåligt självförtroende helt enkelt, säger han. Samtidigt hade den iranska ledningen dragit lärdomar av tidigare erfarenheter. – Efter förnedringen gick man igenom sin militära doktrin, civilförsvaret, den politiska ledningen och ekonomin för att förbereda sig för den dagen USA och Israel skulle komma tillbaka, säger han. Regimens viktigaste mål Trots bombningar och hårda ekonomiska sanktioner står regimen fortfarande kvar efter ett halvår. Det är i sig en framgång ur Teherans perspektiv, enligt experterna. – Det viktiga för regimen är att den överlever. Det är värt nästan vilket pris som helst, säger Hallenberg. Atarodi menar samtidigt att attackerna haft en samlande effekt. – När man attackerar Iran på det här omfattande sättet samlas människor runt nationen. Då tystas mycket av missnöjet med regimen och människor samlas runt flaggan. Trump kan vara besviken Hallenberg tror att Donald Trump innerst inne kan vara missnöjd med hur kriget utvecklats. – Jag tror nog innerst inne att han ångrar att han gick till attack, säger han. Enligt Hallenberg har resultaten uteblivit samtidigt som kriget fått ekonomiska konsekvenser, bland annat genom stigande olje- och bensinpriser. Han tror också att Trump kan känna sig sviken av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. – Rimligen tycker Trump att Netanyahu sålde det här kriget alldeles för lättvindigt, säger Hallenberg. Tror på fortsatt dödläge Ingen av experterna ser någon snabb lösning framför sig. Hallenberg tror att USA kommer att fortsätta med ekonomiska sanktioner samtidigt som man söker diplomatiska vägar framåt. – Grundtipset är väl att de här ekonomiska sanktionerna kommer att fortsätta. Men samtidigt tror jag att det kommer att komma några diplomatiska trevare, säger han. Atarodi bedömer att kriget snarare riskerar att frysa fast. – Om ekonomiska medel inte fungerar och militära medel inte fungerar heller så kommer det här status quo att fortsätta ett bra tag, säger han.

TV4 Nyheterna Inrikes

Regeringens vändning: Tolkarna kan få hjälp – efter tolv år

När talibanerna återtog makten i Afghanistan 2021 evakuerade Sverige ett 60-tal tidigare lokalanställda och deras familjer ur landet. Ytterligare en grupp lokalanställda evakuerades runt 2014, då insatsen i norra Afghanistan avvecklades. Men runt 50 personer som jobbat åt Sverige och deras familjer blev kvar efter att talibanerna tog makten. SD opponerade sig Sedan dess har frågan debatterats inom svensk politik men väldigt lite har hänt. Flera partier har varit positiva till att ge de kvarvarande en möjlighet till skydd i Sverige, men som TV4 tidigare har rapporterat satte sig SD emot ytterligare evakuering. Under tiden har flera av de lokalanställda tvingats leva gömda för att inte utsättas för repressalier från talibanerna. Men nu har det rört på sig. Regeringen har tagit ett regeringsbeslut att ge Försvarsmakten uppdraget att kartlägga vilka personer som är kvar, samt vilka som behöver skydd. Det berör afghanska medborgare som var anställda av Försvarsmakten före 2014. Varför det kommer nu, svarar försvarsminister Pål Jonson på i ett skriftligt svar: ”Det har gått en tid sedan 2014 då Försvarsmakten slutade med lokalanställd personal och även sedan 2021 då evakueringen från Kabul genomfördes. Förhållandena har försämrats sedan talibanernas maktövertagande och det har också blivit svårare att hjälpa hotade personer då Sverige inte har personal på plats. I de här frågorna går det inte att samarbeta med lokala myndigheter.” Innebär detta att man bestämt sig för att ta hit fler som jobbat för Sverige i Afghanistan? ”Det är naturligtvis viktigt att vi tar hand om både de soldater vi skickar ut men också personer av utländskt medborgarskap som har gjort viktiga insatser för Sveriges säkerhet. Regeringen arbetar vidare med detta”, skriver Pål Jonson. Välkomnar beslutet En av de som jobbat aktivt för att stötta de lokalanställda som är kvar i Afghanistan, är veteranen Björn Blanck. – Beslutet välkomnas! De lokalanställda har i fem år hållit sig vid liv gömda och livnärt sig på hoppet om att svensk regering ska ta beslut som möjliggör att myndigheterna får mandat att ge dem skydd inom ramen för vidarebosättning, liksom de 120 lokalanställda som sedan tidigare fått skydd i Sverige med sin kärnfamilj, säger han. Totalt rör det sig om ungefär 50 personer med familjer. Kartläggningen ska vara klar senast den 9 oktober.

TV4 Nyheterna Nöje & Kultur

Julia Franzén om skräcken efter branden: ”Gud, lever hon?”

Under fredagen brann influencern och författaren Katrin Zytomierskas skärgårdshus ner till grunden. På Instagram skrev hon att hon är ”väldigt ledsen och dränerad”. ”Mitt hus har brunnit ner. Jag har inga svar. Jag är bara väldigt ledsen och dränerad. Jag är okej men orkar inte prata mer idag så låt mig få sörja i fred alla fina människor som bara vill väl. Och snälla låt det inte komma fram till Bingo, låt honom få segla utan den här klumpen i hjärtat. Tack”, skrev hon i inlägget. Bingo Rimér var tidigare tillsammans med Katrin Zytomierska och bodde då i huset tillsammans med henne. Efter separationen köpte Rimér grannhuset, där han tillbringat stora delar av somrarna tillsammans med sin nuvarande partner Julia Franzén. ”Gud, lever hon?” Franzén berättar att hon fick veta via telefon att det brann på ön. – Jag fick bara reda på att det hade brunnit på ön. Jag visste inte om det var vårt hus eller vad det var som hade hänt. Det var jättejobbiga minuter, säger hon. När beskedet kom var det enligt Franzén först oklart om Katrin Zytomierska hade fått informationen. – Sen fick jag reda på att det var Katrins hus och hon visste inte om det själv. Brandkåren ringde mig och det är fruktansvärt. När vi inte fick tag på henne tänkte vi: ”Gud, lever hon?”. Det var fruktansvärda minuter, faktiskt, säger Franzén. Berättar inte för Bingo Enligt Franzén fick en anhörig till slut åka till området för att söka upp Katrin Zytomierska. – Det är helt overkligt, säger Franzén. Bingo Rimér spelar in tv-programmet ”Över Atlanten”, där han tillsammans med bland annat Claes Malmberg seglar över Atlanten. Samtidigt medverkar Julia Franzén i TV4:s ”Let's Dance”. – Katrin ringde mig och sa bara: ”Säg ingenting till Bingo”. Man ska inte störa nu, säger hon och tillägger: – Han kan ju inte göra någonting åt detta och han skulle ta det så hårt. Franzén beskriver att huset betyder mycket för både henne, Rimér och Zytomierska. – Man får ju vara glad att ingen har dött, men det är svårt att tänka positivt just nu. Nu måste man få sörja detta för det är ett av de största trauman för hela familjen. Det är fruktansvärt.

TV4 Nyheterna Inrikes

Varnar för mördarräkan: ”Få inte med den härifrån”

Den invasiva arten har fått fäste i sjön och påverkar ekosystemet genom att ta över botten där den lever och tränga undan andra smådjur. Större rovmäla påträffades första gången i Sverige 2023 på Vätterns östkust. Bara några månader senare hittades den på 18 platser runt sjön vid en inventering som länsstyrelserna genomförde. ”Rengör ordentligt” I dag anses arten vara spridd i hela Vättern. När kräftfisket nu dragit igång, vilket lockar fritidsfiskare från hela landet, vill länsstyrelsen minska risken för att arten följer med redskap till andra vatten. David Solstorm uppmanar alla som fiskar i Vättern att inte använda samma utrustning hemma utan noggrann rengöring. – Rovmälan finns i Vättern nu tyvärr. Det är en invasiv art som går illa åt alla andra smådjur som finns i området där den lever så se till att inte få med den härifrån, fortsätter han. – Använd inte samma redskap i era hemmavatten, utan att rengöra dem ordentligt innan. Töm, tvätta, torka allting annars är risken överhängande att ni har dem där också. Och det är ingen som vet hur det kommer påverka ekosystemen, säger David Solstorm.