GW tveksam: ”Jag får inte honom att stämma med gärningen”

År 2005 yxmördades en man och en kvinna i 70-årsåldern i Brattås utanför Härnösand. I april 2026 över 20 år senare frihetsberövades en man i 45-årsåldern, misstänkt på sannolika skäl då hans dna fanns i kvinnans strumpa. Han är åtalad och sitter fortfarande häktad. GW: ”Vore väldigt illa” Den 6 juli måste åklagaren väcka åtal mot mannen. Kriminologen Leif GW Persson tror inte på att ett åtal kommer att ske, utan att åklagaren försöker begära förlängd häktningstid. – Det tror jag att han mest sannolikt får. Däremot kommer man inte vara lika generös som förra gången. Då fick man en månad, nu får man kanske 14 dagar, säger GW Persson i TV4 Nyhetsmorgon. – Kan man inte få in något annat substantiellt eller ett erkännande tror jag ärendet kommer att landa på rumpan. Det vore väldigt illa i så fall. Det är åklagaren sak att bevisa hur det ligger till, det är inte mannen som ska bevisa sin oskuld. Samtidigt beskriver Leif GW Persson ärendet som knepigt. – Det som gör att han kan hamna i finkan, är det faktum att man har hittat hans dna på det kvinnliga offrets ena strumpa. Plus att han har bott i området vid tidpunkten för brottet. Han har själv inte en susning om hur det kan ha hamnat där. ”Får honom inte att stämma med gärningen” Mannen nekar fortfarande till brott. Och kriminologen menar att det finns mycket som talar emot att det skulle vara 45-åringen, som var runt 25 år när dubbelmordet inträffade, som begick det. – Det finns ingenting hos hans person som stämmer överens med vad alla insatta har trott om själva gärningen. Han är totalt ostraffad hela livet. Jag får inte honom att stämma med gärningen. Istället, tror Leif GW Persson, att en närstående till det manliga offret ligger bakom. – Det finns mycket som talar för det.

Sjuka ministrar anmäler ingen frånvaro – behåller arvoden

Altinget har gått igenom hur regeringen hanterat sjukfrånvaro. Granskningen visar att ingen av de 24 ministrarna har sjukanmält sig, trots att flera ställt in möten eller resor just på grund av sjukdom. I förra veckan ställde kulturminister Parisa Liljestrand (M) in ett planerat möte på grund av lunginflammation. I maj åkte sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) in på sjukhus. Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ställde in ett möte i Bryssel i december på grund av sjukdom. Landsbygdsminister Peter Kullgren drabbades 2023 av covid-19. I inget av fallen anmäldes någon sjukanmälan och därmed gjordes heller inget avdrag på arvodet, skriver Altinget. Sjukdom – men fortsatt arbete Parisa Liljestrands pressekreterare uppger att ministern ställde in åtaganden på grund av smittorisk och av hänsyn till övriga deltagares hälsa. ”Detta förhindrade henne inte från att arbeta med andrauppgifter inom ramen för sitt uppdrag, som inte krävde närvaro vid externa evenemang”, skriver pressekreteraren i ett mejlsvar till Altinget. ”Konstigt om de sjukanmälde sig” Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och politisk chefredaktör på den socialdemokratiska tidiningen Sydöstran, ser däremot inga problem med att ministrar inte sjukanmäler sig när de är sjuka. Han påpekar att det ingår i statsråden uppdrag att vara tillgänglig, oavsett allmäntillstånd. – Det vore snarare konstigt OM de sjukanmälde sig, då de är i tjänst 24 timmar om dygnet, säger han till TV4 Nyheterna. ”Fusk” Tony Haddou (V), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet är däremot väldigt kritisk till att statsråden tar ut fullt arvode, trots inställda uppdrag på grund av sjukdom. – Vanliga löntagare förlorar över tusen kronor varje gång de är sjuka. Ministrarna verkar tycka att reglerna ska gälla för folket, men inte för regeringen, säger han till Altinget. – Det är svårt att se det här som något annat än fusk. Så fungerar reglerna för statsråd De vanliga sjukförsäkringsreglerna omfattar inte regeringen. Ett statsråd är i princip alltid i tjänst under årets alla dagar, dygnet runt. Om en minister blir sjuk och inte kan fullfölja ett uppdrag ska det enligt lag anmälas till Regeringskansliet. Första dagen på sjukdomsperioden dras det då upp till 5 370 kronor på arvodet och därefter dras det 20 procent av arvodet per sjukdag. Det är inte bara den nuvarande regeringen som ingen minister sjukanmäler sig. Den tidigare statministern Stefan Löfven (S) anmälde inte frånvaro trots att han opererades på sjukhus. Senaste gången ett statsråd sjukanmälde sig var för sju år sedan när Annika Strandhäll (S), dåvarande socialförsäkringsminister anmälde frånvaro efter att hennes sambo avlidit.

Glädjetjut i tältlägret: ”Största lycka man kan uppleva”

Här får mamman beskedet att sonen lever – efter tre dygn • TV4 på plats

Putin ska tvingas till fred på 40 dagar – experterna tveksamma

Zelenskyj godkände häromdagen en 40-dagarsplan från Ukrainas säkerhetstjänst SBU som ska tvinga Ryssland att avsluta kriget. – Zelenskyj har aviserat en 40-dagarsplan som innehåller attacker på djupet av Ryssland och attacker mot Krim. Mer än så vet vi egentligen inte, säger överstelöjtnanten Jörgen Elfving. Elfving om fredsförhoppningarna: ”Skeptisk” Elfvings bedömning att planen redan har börjat sättas i verket, och att den senaste tidens attacker mot Ryssland är del av den. Senast på söndagen uppgav Zelenskyj att två oljeraffinaderier träffats, dels i Slavjansk-na-Kubani i närheten av Krim, och i Jaroslavl längre in i Ryssland. En person dog i den förstnämnda attacken. Elfving säger att han ”förhåller sig skeptisk” till Zelenskyjs förhoppningar om att 40-dagarsplanen ska tvinga Ryssland till fred. – Ryssland är mycket stort, det handlar om hur mycket resurser Ukraina har och vilka mål de lyckas träffa. Orsakat kaos i semesterparadiset Men även om han bedömer det som osannolikt att hela den ryska krigsmaskinen ska rubbas den närmsta tiden ser Elfving att Ukrainas attacker ställt till med verkliga problem på Krimhalvön, där broar och annan viktig infrastruktur attackerats. – De måste importera bensin, vilket är ovanligt. Vanligtvis är Krim ett semesterparadis, men i år blir det nog inte så många semestergäster där. Jag vet att sommarläger för barn har ställts in där, och det är brist på basvaror för att människor bunkrat. Paasikivi: Psykologisk krigföring Joakim Paasikivis betraktar 40-dagarsplanen som informationskrigföring till för att skrämma den ryska befolkningen och påverka opinionen snarare än något annat. – SBU är bara en del av det ukrainska försvaret. En sådan här kampanj från dem ger ju naturligtvis en deleffekt militärt, men jag har väldigt svårt att se att en enda kampanj av SBU skulle kunna göra att Ukraina på 40 dagar skulle kunna knäcka Ryssland, säger han. – Frågan är: Kommer 40-dagarsplanen till kännedom för den ryska allmänheten? Där skulle den nog kunna fungera bättre. Joakim Paasikivi menar att det är väldigt svårt att få fram sådan information i rysk tv eller tidningar, men att det går att nå den ryska befolkningen via internet eller meddelandeappar. ”Det är vad som faktiskt ger effekt” Paasikivi tror att Ukraina snarare kommer att nå militär framgång genom att försvaret arbetar tillsammans, inte bara genom en kampanj från underrättelsetjänsten. – Och det har man gjort den senaste tiden, i form av attacker mot kvalificerade mål i Ryssland, till och med i Moskva på senare tid, men även attacker mot logistik- och underhållssystem i de ockuperade delarna av Ukraina och Krim, säger Joakim Paasikivi och fortsätter: – Det tillsammans med europeiskt stöd och inte minst sanktioner är vad som faktiskt ger effekt.

Moas svullna fötter var ovanlig cancer: ”Kommer inte tappa hoppet”

Men magkänslan sa något annat. Moa bokade en sista minuten-biljett hem, och kort därefter kom beskedet att hon hade en aggressiv och mycket ovanlig cancerform: binjurebarkscancer som redan spridit sig till lever och lungor. – Det var väldigt oväntat. Men jag var ganska samlad. Jag tänkte bara: ”Okej, nu vänder vi kapitel i boken.” En av Sveriges ovanligaste cancerformer Binjurebarkscancer är en av Sveriges ovanligaste cancerformer. Enligt Moas läkare Adam Edholm, som också forskar om sjukdomen, drabbas bara omkring 10–20 personer i Sverige varje år. Eftersom cancern hade hunnit sprida sig går den inte att bota med operation. Behandlingarna syftar i stället till att förlänga livet och lindra symtomen. Född optimist Trots det har Moa bestämt sig för att inte låta cancern ta över hennes liv. – Jag skulle säga att jag föddes som optimist. Visst har jag dagar när jag är ledsen, och då låter jag känslorna komma. Men sedan vill jag leva livet igen. När orken finns tränar hon, träffar vänner och reser. Hon försöker fylla dagarna med sådant som gör henne glad. – Jag ser ingen mening med att hålla på och oroa mig över saker som inte har hänt. Det dränerar mig på energi. Det är bättre att bara ta dag för dag. Vännernas stora stöd Stödet från familj och vänner betyder mycket. När håret föll av ordnade vännerna en ”flintisfest”. Det blev ett sätt att möta sjukdomen med både värme och humor. Samtidigt vägrar hon släppa hoppet. – Oavsett vad läkarna säger kommer jag inte att tappa hoppet. Jag tror att jag kommer att bli frisk en dag. Det har jag trott sedan dag ett. I stället försöker hon ta vara på det lilla i vardagen. – Man lever en gång. Passa på att ha roligt. Gör saker som gör dig glad. Lyssna på fåglarna, bada, vara ute i naturen och umgås med människor du tycker om.

Nu är en regering med KD och S ett tänkbart scenario

Så fick Trump nationaldagen att handla om honom själv

Men i år, när det har gått 250 år sedan självständighetsförklaringen godkändes, väcker nationaldagen kritik och ses till och med som en kamp om nationens själ. Kritikerna anser att dagen har förvandlats till en symbol för president Trump – och skaparen är presidenten själv. Showmannen som gillar extravaganza väljer därför att göra fjärde juli till sin egen dag, inte nationens, menar de som ser rött kring evenemangen redan under upptakten till den 4 juli. I det politiskt polariserade USA har det blivit svårt för delar av befolkningen att enbart se nationaldagen som ett tillfälle att fira grundläggande värden om frihet och demokrati. Tydligt tecken Ett tydligt tecken på detta är att två olika organisationer håller i firandet, vilket ju är särskilt omfattande på grund av 250-årsjubileet. Den ena är kommittén America 250, som instiftats av kongressen över partigränserna. Den andra är president Trumps organisation, Freedom 250. Kongressens America 250 påbörjade sitt arbete redan för tio år sedan, medan Freedom 250 bara är drygt ett år gammal. Kritikerna ser Trumps organisation som ett verktyg för honom att sälja in sig själv, sin personkult och sitt eget kampanjbudskap – en ren kapning av ett firande som borde komma alla amerikaner till del. Medelålders och äldre amerikaner drar paralleller till det förra stora firandet: 200-årsdagen som inföll 1976. USA höll på att återhämta sig efter Watergateskandalen och president Nixons avgång. Gerald Ford var president och fokus låg på lågmäldhet, nationell samling och vikten av att minnas USA:s historia genom mängder av lokala evenemang, seminarier, utställningar och kulturupplevelser över hela landet. En stor skillnad mot i dag var att Ford, enligt historiker, inte framhävde sig själv eller sitt parti. Väcker starka känslor USA:s historia och hur den beskrivs väcker starka känslor. Ursprungsbefolkningens historia och konsekvenserna av slaveriet är inte de delar som lyfts fram i Trumps berättelse om vad USA var och är; snarare är det en mer patriotisk och traditionell historieskrivning som betonas. Tidigare i år ledde detta till stora konflikter kring skyltarna utanför President’s House i Philadelphia, där USA:s förste president George Washington bodde under slutet av 1700-talet. Skyltarna beskrev fakta, nämligen att Washington hade egna slavar trots sina idéer om frihet och människors lika värde. Skyltarna plockades ner av National Park Service och byttes ut mot nya där fokus flyttades mot en mer traditionell beskrivning av Washington och utan problematiserande kring honom som slavägare och vilka slavarna var. Det juridiska bråket om skyltarna i Philadelphia har blivit en spegel av dagens USA. När landet nu firar 250 år är det inte bara fyrverkerier och gemenskap som står i centrum, utan en strid om vem som egentligen äger den amerikanska historien.

Sjuksköterskor döda i flygkrasch

Ett mindre flygplan har kraschat i Tomblaine i nordöstra Frankrike. Kraschen inträffade klockan 11 på söndagen, skriver tidningen L'est Républicain. På ett foto som tidningen publicerat syns ett mindre flygplan bakom en avspärrning. Lokala uppger att elva personer har dött, rapporterar franska BFM. Flygplanet ska ha haft en grupp sjuksköterskor ombord som skulle hoppa fallskärm för första gången. Frankrikes inrikesminister uppges vara på väg till olycksplatsen.

Poliser brottade ner 15-åring – GW: ”Blev elavbrott upptill”

Domen gäller ett uppmärksammat ingripande som fångades på polisernas kroppskameror. Enligt hovrätten gjorde poliserna sig skyldiga till ofredande när de använde mer våld än situationen motiverade. ”Så får man inte bete sig” Leif GW Persson menar att framför allt den kvinnliga polisen gick över gränsen. – Hon ger sig på grabben på ett sätt som man faktiskt inte får. Det är fullkomligt klockrent. Så här får man inte bete sig, säger han. Samtidigt framhåller han att det är svårt att fullt ut bedöma ett ingripande utifrån de filmsekvenser som blir offentliga. – Problemet bevismässigt är att man ofta har en historia som man inte kan ta del av. Först händer någonting och sedan får man se när det verkligen har gått överstyr. Man har inte hela bakgrunden klar för sig. ”Hade de dömts för misshandel hade de åkt ut” Att poliserna får behålla sina anställningar ser GW Persson som en följd av att de dömts för ofredande och inte för ett grövre brott. – Hade de dömts för misshandel hade de åkt ut, det är jag ganska säker på. Han beskriver ingripandet som ett enskilt tillfälle där poliserna tappade omdömet. – Åtminstone den kvinnliga polisen verkar ha haft en rejält dålig dag. Hur hon har klarat sig i övrigt vet inte jag, men en gång är ingen gång, brukar man ju säga. Samtidigt hoppas han att den 15-årige pojken fått en ursäkt för det inträffade. – Jag hoppas att han har fått den ursäkt han förtjänar och att han beter sig som folk i fortsättningen.

Irans uttåg en smäll för regimen: ”Instrument för propaganda”

Experten: ”De har politiserat fotboll och allt annat” • Exiliranier firar

Åskovädret är här: ”Det är stort”

Meteorologens uppmaning • Se tittarnas dramatiska väderbilder

Gravt synskadade Anna får ingen ledsagare: ”Blir isolerad”

Fram till för tre år sedan kunde Anna Söderström arbeta och ta sig fram på egen hand. Sedan dess har synskadan förvärrats och hon har svårt att gå ut utan hjälp. När hon ansökte om ledsagning fick hon avslag. – Jag har jobbat inom vården i 30 år och gett av mig själv till många andra. Sen när man väl själv behöver hjälp så får man inte den hjälpen man önskar. Jag tycker att det är orättvist, säger Anna Söderström. Kommunen hänvisade till nätinköp Hon ansökte om fyra timmars ledsagning i månaden samt ett inköp i butik med stöd av personal. Nämnden avslog ansökan och motiverade bland annat med att hon kan handla på nätet och att hon får hemtjänst tre gånger i veckan. Nu behöver hon be sin 17-åriga dotter och övrig familj om hjälp för att kunna gå ut. – Innan kunde jag ut och gå en och en halv timme och vara på egen hand i affärer utan att behöva ringa och be om hjälp. Man vill ju inte ha allmosor. - Man vill ju liksom känna att jag kan göra detta på egen hand, säger Anna Söderström. Stora skillnader i landet Synskadades Riksförbund menar att det saknas likvärdighet och att avgifter och villkor varierar kraftigt över landet. – Det borde ju finnas en större likvärdighet i hela landet och man borde kunna veta vad man har rätt till som synskadad. Det skiljer sig från noll kronor per timme till det värsta upp mot 500 kronor per timme för att gå och handla en liter mjölk. Eller för att få ta en promenad och komma utanför sina väggar, säger Niklas Mattsson, ordförande i Synskadades Riksförbund. Socialstyrelsen föreslog för tre år sedan att regeringen skulle ta fram en särskild lag om ledsagning, men någon utredning har inte tillsatts. – Man har haft tre år på sig och ingenting har hänt. Vi tycker att det är riktigt dåligt av regeringen att inte ha kunnat tillsätta den här utredningen, säger han. Regeringen pekar på bedömningsstöd Enligt socialtjänstministern har Socialstyrelsen i stället fått i uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd till kommunerna. – Regeringen bedömer att det här kommer att gå betydligt snabbare än att tillsätta en utredning och att sedan starta en lagstiftningsprocess. Men om kommunerna inte gör det som idag är ett kommunalt ansvar, så utesluter vi inte ytterligare åtgärder, säger Camilla Waltersson Grönwall (M), socialtjänstminister. Hoppas på förändring – Jag hoppas ju på att det ska bli en lagändring och att det ska bli lättare att få ledsagning. Jag tror alla människor vill vara självständiga, säger Anna Söderström.