”Vi behöver komma i kontakt med din man – han har 24 h”

Det var i oktober förra året som 26-åringen, som online bland annat använt sig av aliasen ZeroTrace, JohnnyWalker och Phantom, med hjälp av stulna eller köpta inloggningsuppgifter kunde ta sig in i Svea Banks IT-system via ett kundkonto tillhörandes Verisure. Han fick på så vis åtkomst till uppgifter tillhörandes 34 000 av larmföretagets kunder, som fanns lagrade hos banken. Informationen bestod bland annat av personuppgifter, adresser, kontaktuppgifter och betalningshistorik. Via ett kundkonto kunde han också ta sig in i Verisures IT-system. Med uppgifterna i sin besittning försökte mannen därefter komma i kontakt med företagets vd:ar för att pressa dem på pengar. Först genom att kontakta kundservice, och senare utpressningsmejl direkt till cheferna. Mejlet innehöll bifogade filer med kundkonton och cheferna ombads lägga till honom på Telegram för att lättare kunna kommunicera. Krävde 10 000 dollar i bitcoin Redan dessförinnan hade mannen skickat ett sms till en nära anhörig till en av vd:arna: ”Hej, vi behöver komma i kontakt med din man, VD i verisure, vi har tagit oss in i deras system, och gjort en DATAdump, på över 600GB värt av data, kund info, invoices, system m.m. 24 timmar har han och dom andra VD’s på sig att ta kontakt med oss, för att komma överens om summa. Om ingen kontakt kommer, så börja vi LEAKA datan på forum, samt sälja kunddatan … Här är ett exempel, vi har data på över 30 tusen kunder. skicka din mans email så tar vi kontakt där ifrån. ZeroTrace.” Dagen därefter följde han upp med en rad nya sms och skrev bland annat: ”Tråkigt om så mycket DATA av Verisure skulle komma ut en vecka efter att ni har gått public”, syftandes på att företaget nyligen börsnoterats. Polisen tog över kontakten med mannen och utgav sig för att vara cheferna och att man diskuterade en lämplig lösensumma för att uppgifterna inte skulle läckas. Vid det laget hade 26-åringen redan krävt 10 000 dollar i bitcoin från Verisure. Skröt på Flashback TV4 Nyheterna har tidigare kunnat berätta att den nu dömda 26-åringen i samband med hackerattacken i oktober skröt om intrånget på Flashback. I en tråd på forumet laddade en användare upp ett utdrag av den läckta kunddatan och skrev under inlägget med aliaset ZeroTrace. Användaren påstod också att det fortfarande fanns en aktiv RAT, en sorts trojansk programvara, i IT-systemet. ”De ljuger som bara den, vi har en RAT i deras system som fortfarande är aktiv, det är det som är det roliga”, skrev användaren. Ansökte om lån i andra personers namn Polisen kunde den 20 oktober göra ett tillslag mot mannen i hans hem, varpå han frihetsberövades. Utöver dataintrånget mot Svea Bank och Verisure har rätten funnit mannen skyldig för intrång hos finansbolaget Sun Finance Group. Där ändrade han utbetalningskontot för 189 kunder till sitt eget och gjorde omkring 350 låneansökningar i andra personers namn till ett sammanlagt belopp av drygt 1,6 miljoner. Bara åtta av ansökningarna godkändes och betaldes ut, till en total summa av 26 000 kronor. Utredningen visar också att han hackat och i vissa fall försökt utpressa flera andra företag, däribland Bredband2, ImagineIT, Bokio, Billogram, Verticelo och Billmate. Därutöver ska två idrottsföreningar ha utsatts. 26-åringen själv nekar till brott och menar att han själv varit utsatt för en så kallad RAT (Remote Access Trojan) som tagit över och styrt hans dator, och som begått brotten i hans namn. Utredningen har dock kunnat visa att mannens dator och telefon inte fjärrstyrts av någon utomstående. Döms till miljonskadestånd I chattar online med andra hackare har mannen uppgett att han är pank. Utredningen har också kunnat visa att han har en skatteskuld på 1,25 miljoner. Göteborgs tingsrätt har nu dömt mannen på totalt 17 punkter till fängelse i fem år och sex månader. Det gäller ett fall av grovt bedrägeri, nio fall av grovt dataintrång, två fall av försök till grov utpressning, ett fall av försök till grovt bedrägeri samt tre fall av försök till utpressning. Mannen döms även att betala ett skadestånd på 1,57 miljoner till Verisure. ”Brottet ska bedömas som grovt eftersom gärningen orsakade allvarlig skada i form av ekonomisk skada och ett rubbat förtroende hos allmänheten för Verisure”, skriver Tingsrätten i sin bedömning. Brotten begicks mellan augusti och oktober förra året.

Hur man än kollar är det svårt att tro på Sverige

Svenskt badvatten rekordbra – men fyra får bottenbetyg

Sverige kokar – men var försiktig • Här är Sveriges sämsta badvatten

Så drabbas djuren i hettan – slutar äta och blir förvirrade

Skugga, salt och vatten viktigt

Lördagen blev varmaste dagen i Malmö – någonsin

Experten: Därför dyker Trump inte upp på fotbolls-VM

”Nationalism är en viktig del av Maga-rörelsen” • Oro för burop

Skör vapenvila mellan Iran och USA – drönarattack mot Bahrain

Iran uppges under lördagen ha attackerat Bahrain med drönare. Attacken bedöms som en markering mot USA, eftersom den lilla önationen hyser en amerikansk flottbas. Samtidigt rapporterar den brittiska militärens sjöfartbevakare UKMTO att en oljetanker träffats av en projektil i Hormuzsundet. Ingen har tagit på sig attacken, men misstankarna riktades också där snabbt mot Iran. – Ett antal iranska drönare har riktat sig mot landet, säger Bahrains utrikesministerium i ett uttalande, rapporterar AP. Irans svar Irans paramilitära revolutionsgarde uppgav tidigare på lördagen i ett uttalande, publicerat av den statliga nyhetsbyrån IRNA, att man riktat in sig på flera platser ”för den amerikanska terroristarmén i regionen”. Attackerna kommer efter att USA på fredagen genomförde nya flyganfall mot Iran, vilket uppges vara en vedergällning för en iransk fartygsattack under torsdagen. Enligt uppgifter ska USA:s mål ha varit ett vapenlager och en radarstation på den iranska kusten. – Jag gillar inte att de gick till attack i går, sade Trump till journalister i Vita huset strax innan USA genomförde sina luftangrepp. Förhandlingar fortsätter Förhandlingarna om ett samförståndsavtal mellan USA och Iran pågår och länderna har kommit överens om vapenvila, medan fortsatta samtal om att avsluta kriget helt fortsätter. Iran menar att fartyg i Hormuzsundet bryter mot reglerna som upprättats i samförståndsavtalet och att fartygsattackerna är en ”hantering av vapenvilan”. Ebrahim Azizi, som leder det iranska parlamentets nationella säkerhetskommission, skrev på fredagen att ”Hormuzsundet styrs av Iran, så: Respektera reglerna.” ”Kan kollapsa” Andrea Dessi, professor i internationella relationer vid Amerikanska universitetet i Rom, säger till Al Jazeera att läget är mycket känsligt. – Avtalet kan kollapsa när som helst, säger hon till Al Jazeera. Hon tror att vedergällningsattackerna mellan Iran och USA kommer bli en ny normalitet och kommer att ske upprepade gånger under tiden fredsförhandlingarna pågår. – Båda sidor har ett särskilt intresse av att visa att deras förmåga att kontrollera sundet ligger i deras händer.

Värmekaos i Europa: Över 190 miljoner har extremhetta i dag

Åska och jättehagel när värmeböljan drar österut

Markägare uppmanas: Skriv INTE på avtal om elbyggen

Den 1 juli nästa år ska ersättningen till markägare höjas när staten eller elbolag vill anlägga elledningar. En ersättning som i princip varit densamma sedan 70-talet. Men jord- och skogsbruket har moderniserats sedan dess. Nu kan elledningar störa ut GPS-system i till exempel traktorer och det är inte tillåtet att ha bevattningssystem vid elledningar. LRF: Ersättningen räcker inte LRF tycker inte att den föreslagna ersättningen räcker. – Ersättningarna behöver höjas generellt. Det är engångsbetalningar i dag och är långt under vad projekten och satsningarna är värda. I den bästa av världar hade det varit en årlig ersättning som rullar på. Vad pratar vi om här, ska pengarna fördubblas eller vad vill ni? – Ja minst en fördubbling, det är ett minimum för att komma i gång i frågan. ”Avråder från att teckna några avtal alls” Just nu rekommenderar LRF därför sina medlemmar att inte upplåta mark vid till exempel byggen av elledningar. – Innan vi vet om det blir av avråder vi från att teckna några avtal alls så att man inte skriver på något i dag som justeras nästa år, säger Henrik Gudmundsson. TV4 Nyheterna har sökt näringsminister Ebba Busch (KD) som är ansvarig för frågan utan att få en intervju.

Fortsatt stor brist på nötkött

Det har länge varit brist på svenskt nötkött. Produktionen har minskat på grund av bristen på både kor och nötköttsproducenter. På slakterierna har konkurrensen om korna därför ökat. Det har i sin tur lett till längre transportsträckor för att hämta djuren. Josefine Jerlström är forskare vid SLU och studerar hur slakterierna kan arbeta på ett sätt som leder till bättre djurvälfärd och samtidigt blir mer lönsamma i en hårt pressad bransch. Långa transporter är inte bra för djuren. Vi har därför transportförordningen att förhålla oss till, att de inte får förflyttas mer än åtta timmar, säger hon. Svinn från skadade kor Transporterna har visat sig leda till ökade skador, även om majoriteten av de djur som får kroniska skador har skadats på gården. En analys av traumatiska skador, baserad på över 300 000 kor som slaktades åren 2020–2022, visar att drygt nio procent av dem var drabbade av kroniska skador de fått på gården, medan en procent stod för akuta skador, som uppstår vid transport eller på slakteri. Skadorna leder till matsvinn. Skadat kött stod för 34 procent (49 ton) av det kasserade nötköttet under perioden. Om en ko skadar sig får man skära bort köttet och kasta det, förklarar Jerlström. Sviter från sommaren 2018 Orsaken till bristen på nöt går tillbaka till torkan sommaren 2018. Jerlström säger att man ser sviterna av den än i dag, det blev brist på foder och priserna skenade. Lönsamheten minskade för bönderna vilket ledde till att många tvingades lägga ned sin verksamhet. En annan aspekt är den långa uppfödningen. Det tar ett och ett halvt till två år innan kalvarna som föds kan slaktas. Samtidigt fortsätter priserna att stiga. I dagsläget beräknas producentpriset på nöt till 94 kronor per kilo enligt Jordbruksverket. År 2020 låg priset på 42 kronor kilot – vilket innebär att det har mer än fördubblats sedan 2020. Trots att branschen är pressad ser Jerlström tendenser till att det börjar vända. Det finns ljusglimtar, säger hon, och tillägger att slakten minskat och att bönderna tycks vilja behålla korna för att få fler kalvar. Kärnan för att uppnå en bättre djurvälfärd och lönsamhet handlar enligt Jerlström om att ha en engagerad ledning, rätt utrustning, och att man skapar förutsättningarna för personalen. Att förebygga att djuren skadar sig, både på gården, under transporten och i slakteriet, är ett sätt att minska svinnet.

Över 900 döda – spädbarn och mamma räddades mirakulöst

Efterskalv i natt • Människor letar med bara händerna i rasmassorna

Årets varmaste dag är här: ”Där kan det bli 36 grader”

Det svenska värmerekordet på 38,0 grader sattes i Målilla 1947. Nu kan samma ort tangera rekordet, nästan 80 år senare. Orange varningar Den varma luften väntas ligga kvar över södra Sverige under helgen och även under delar av måndagen. På flera håll kommer temperaturen stiga över 30 grader flera dagar i rad. En orange värmevarning utfärdas när temperaturen väntas nå över 33 grader under tre dygn i följd, eller över 30 grader under minst fem dygn. Åska kan bryta värmen Under söndagen väntas regn och åska dra in över delar av landet, vilket lokalt kan dämpa temperaturerna. Där solen håller sig framme kan det ändå bli omkring 30 grader. – Om det blir mycket moln blir det lägre temperaturer. Men blir det sol kan det fortfarande bli omkring 30 grader, säger vår meteorolog Tony Fuentes Moreno i Nyhetsmorgon.

Paniken växer – då tar vanliga ryssar till ”desperat åtgärd”

För bara ett år sedan var Krim ett av ryssarnas populäraste semestermål. Nu har turistbokningarna avbokats, detta i samband med drönarattacker som gör både väg- och tågförbindelser osäkra. – Kriget når nu långt utanför frontlinjen. Vanliga ryssar påverkas i sin vardag och vi ser hur allt fler börjar uttrycka sitt missnöje öppet, säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. Skyddsrum saknas – containrar ställs ut Enligt Dixelius märks det bland annat genom hur ryssar allt oftare ifrågasätter myndigheternas beredskap. – Ryssland hade aldrig tänkt sig att det här skulle hända. Det finns inga skyddsrum. Nu har man ställt ut några containrar där det står ”Skydd”, men de innehåller ingenting. Det är en desperat åtgärd som väcker både förundran och ilska, säger han. Ekonomin sätter ytterligare press Samtidigt blir den ekonomiska situationen allt tuffare. Enligt Dixelius har Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier påverkat bränsleförsörjningen, vilket lett till bensinransonering i flera regioner. – Ryssland tvingas nu till och med importera bensin. Det visar hur ansträngd situationen har blivit, säger han. Den samlade bilden är, enligt Dixelius, att kriget inte längre går att hålla på avstånd från den egna befolkningen. Konsekvenserna märks i vardagen, från inställda semestrar och återkommande drönarlarm till ekonomiska problem och en växande frustration. – Det finns fortfarande ingen öppen opposition mot Putin, men ju större missnöjet blir, desto större blir också oron i Kreml. Det är en utveckling som ledningen inte kan ignorera, säger Malcolm Dixelius.

Striden om plånboksväljarna – Damberg: ”Det är provocerande”

Så stor är skillnaden mellan de två finansministerkandidaterna

Källor: Putin förbereder ”militära provokationer” – mot Nato

Två länder på Natos östra flank mot Ryssland varnar för att fienden i öst förbereder en möjlig provokation mot något av länderna i Baltikum, alternativt Polen, för att testa sammanhållningen i militäralliansen. Källor i väst bedömer att en attack kan vara i annalkande då Kreml nu upplever allt större press inrikes efter att Ukraina utökat sina attacker mot mål djupt i landet. Bland annat storstadsområden som Moskva och Sankt Petersburg, såväl som den annekterade Krimhalvön har den senaste tiden varit mål för Ukrainas attacker. Zelenskyj tillkänngav på torsdagen att Ukraina inlett en 40 dagar lång offensiv med långdistansattacker mot Ryssland. Så sent som natten mot fredag ska långt över 600 ukrainska krigsdrönare ha skjutits ned. Drönarna ska ha varit på väg mot Moskva. Har utlyst nödläge På annekterade Krim har lokala myndigheter utlyst nödläge efter att Ukrainska attacker mot energianläggningar under torsdagen orsakade omfattande strömavbrott. ”Vi ser tecken på att Ryssland förbereder militära provokationer mot de baltiska länderna eller Polen”, uppgav Lettlands underrättelsetjänst i måndags men påtalade samtidigt att det inte skulle handla om någon fullskalig invasion. I förra veckan uppgav en högt uppsatt politisk källa från ett annat Natoland att de fått information till sig om att Vladimir Putin ”planerar något mot de baltiska staterna”. Enligt källan är Putin villig att testa USA:s lojalitet till de allra minsta länderna i alliansen, och att det då skulle handla om Estland, Lettland eller Litauen. ”Ryssland kommer inte passivt förlora” Lettlands underrättelsetjänst uppger att Ryssland inte är kapabla att strida på två fronter men att de överväger ”hybridattacker, såsom missiler, drönare eller andra åtgärder med avsikten att signaler: sluta stödja Ukraina, annars kommer ni att få era egna problem”. Keir Giles, Rysslandsexpert vid tankesmedjan Chatham House, tror att Kreml kommer söka alternativa strategier efter att framryckningen i Ukraina stannat av. – Moskva kommer att leta efter sätt att störa den nuvarande trenden, genom horisontell eskalering (reds. anm. spridning av konflikten till andra länder) eller genom att göra något någon annanstans. Vi bör inte förvänta oss att Ryssland passivt ska förlora, säger han till The Guardian.

Ukraina har attackerat stor rysk stad

Bilder på sociala medier visar tjock rök stiga upp mot skyn efter attacken. Enligt den oberoende nyhetskanalen Astra, som drivs av ryska journalister i exil, var målet för attacken en vapentillverkare. Regionens ryske guvernör bekräftar att staden attackerats av ”luftburna höghastighetsobjekt” och att ett företag har drabbats. Minst tio personer har skadats, enligt guvernören. På fredagseftermiddagen dödades två personer i Ukraina då Ryssland attackerade en civil minibuss i Dnipropetrovsk-regionen med drönare, uppger ukrainsk polis.

Klart i natt – mardrömsmotstånd för Sverige: ”Kan inte bli större”

Möter Frankrike i sextondelen • Guidettis oro: ”De måste få hjälp”