TV4 Nyheterna Lördag, 9 maj 2026
Artiklar
Mobilnät släcktes när Putin talade i Moskva
Klockan 9 svensk tid inledde Ryssland sin traditionella parad på Röda torget i Moskva för att högtidlighålla segern i andra världskriget. Förutom ryska krigsveteraner från andra världskriget sitter intill Putin på läktaren även soldater som deltagit i Rysslands pågående anfallskrig i Ukraina, enligt statliga Tass. De försvarar sig emot en aggressiv kraft som stöds av hela Nato-blocket, hävdade Putin i sitt tal, syftande på Ukraina. Utan tunga vapen Enligt Tass deltar fler än 1 000 ryska soldater i paraden. Men årets parad är som väntat betydligt mindre än vanligt. För första gången på många år hölls den utan stridsvagnar, robotar eller andra tunga vapensystem. Det ryska försvarsdepartementet har förklarat det med ”den nuvarande operativa situationen”. På fredagen meddelade USA:s president Donald Trump att Ukraina och Ryssland gått med på en tre dagar lång vapenvila, 9–11 maj, över högtidlighållandet av slutet på andra världskriget. Ukrainas Volodymyr Zelenskyj tackade i ett inlägg på plattformen X Trump och USA för den diplomatiska insatsen. I inlägget skriver Zelenskyj också att en överenskommelse nåtts om att utväxla krigsfångar. Han konstaterar också att det nu inte finns några planer på ukrainska attacker som skulle kunna påverka firandet i den ryska huvustaden. ”Röda torget är mindre viktigt för oss än livet för ukrainska fångar som kan föras hem”, skriver han på X. Men på lördagsmorgonen, på första dagen av den utlovade vapenvilan, rapporterar Ukrainas luftförsvar om nya ryska anfall under kvällen eller natten. 34 av 43 drönare som Ryssland skickat mot Ukraina sedan klockan 18 på fredagskvällen ska ha förstörts. Oklart klockslag I Tjernihiv-regionen dödades två civilpersoner, en 70-åring och hans 49-årige son på fredagskvällen. Det uppger Ukrainas nationella räddningstjänst på plattformen Telegram. Ytterligare en man uppges ha skadats i attacken. Under fredagskvällen hävdade Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin att flera ukrainska drönare, på väg mot den ryska huvudstaden, skjutits ned. Det är oklart från exakt vilket klockslag som vapenvilan mellan de båda länderna ska ha trätt i kraft. Parallellt uppger guvernören i den ukrainska Dnipropetrovskregionen, Oleksandr Ganzja, på lördagsmorgonen att ytterligare två personer dödats i ryska attacker. När attackerna skedde framgår dock inte av guvernörens uppdatering.
Choklad- och jordnötsbollar
Dagens helgtips bjuder på choklad- och jordnötsbollar som kombinerar fyllig mörk choklad med krämigt jordnötssmör i ett enkelt men oemotståndligt gott fika. Perfekta att bjuda på när du vill ha något sött, snabbt och riktigt chokladigt. Se Roy Fares recept
Tidigare Natochefen slår larm: Europa måste klara sig självt
Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, varnar nu för att alliansen håller på att falla isär. I en intervju med tyska tidningen Die Welt säger han att president Donald Trumps agerande har skapat så stora tvivel kring USA:s säkerhetsåtaganden att Europa inte längre kan räkna med Nato som enda skydd. – Det vi just nu bevittnar är Natos upplösning, och det är farligt, säger Rasmussen. Rasmussen var statsminister i Danmark och Nato-chef mellan 2009 och 2014 och har länge setts som en av de starkaste förespråkarna för det transatlantiska samarbetet. Nu gör han i stället en helomvändning. Enligt honom måste Europa snabbt bygga upp ett eget konventionellt försvar, oberoende av USA. – President Trump har väckt så mycket tvivel om sitt engagemang för artikel 5 och för Europas försvar att det bara kan finnas en slutsats för européerna: Vi måste stå på egna ben och kunna försvara vår kontinent själva, säger han. Vill se en ny försvarsallians Rasmussen menar att vare sig Nato eller EU i dag är rustade för att bära ett självständigt europeiskt försvar. I stället föreslår han en helt ny försvarsallians bestående av länder som är villiga att satsa tillräckligt mycket. – De Nato-länder som uppfyller målet om fem procents försvarsutgifter bör kunna delta, samtidigt som de förbinder sig att följa en säkerhetsgaranti liknande artikel 5 och förhindrar att enskilda stater kan blockera militära operationer. Dessutom måste det finnas en möjlighet att utesluta medlemmar som inte uppfyller dessa villkor, säger han. Den nya säkerhetsstrukturen bör enligt Rasmussen även omfatta Ukraina. – Förut trodde vi att Ukraina enbart var en mottagare av säkerhetsstöd och att landet behövde vår hjälp. Det stämmer visserligen, men nu ser vi också hur snabbt Ukraina utvecklar nya vapen och ammunition. Vi behöver dem som ett skydd mot Ryssland, säger han. ”Smärtsamt uppvaknande” Anders Fogh Rasmussen har tidigare varit starkt förknippad med nära transatlantiska band. Som dansk statsminister stödde han USA:s invasion av Irak och som Natochef försvarade han ett starkt amerikanskt ledarskap inom alliansen. Att nu tänka om kring Europas säkerhet utan Washington beskriver han som personligt svårt. – Mycket smärtsamt. Sedan min barndom har jag beundrat USA och sett dem som den fria världens naturliga ledare, säger han och tillägger: – Nu har vi en amerikansk president som vill dra sig tillbaka från den rollen. Därför måste vi anpassa vårt strategiska tänkande och minska vårt beroende av världens starka män – av Trump, Putin, Xi Jinping. Alltför länge har vi européer förlitat oss på billig energi från Ryssland, billiga varor från Kina och billig säkerhet från USA. Den modellen fungerar inte längre.
Jordbruket kräver allt mer vatten: ”En stor oro”
I Eljaröd på Österlen i Skåne är det torrt, trots att det kom mycket snö i vinter. Men det var inte tillräckligt. På åkrarna ska det växa majs och vall, som blir foder till djuren, och då behövs vatten. – Just i år är det en stor oro för många i lantbruket, det är ju en klump i magen när man inte vet hur det ska gå och om man har mat till djuren i höst, säger naturvårdsingenjören Tuve Lundström, som planerar dammbyggen till lantbrukare runtom i hela Skåne. I Eljaröd har man precis anlagt en bevattningsdamm för att klara kommande torkperioder. Dammen fylls inte med grundvatten utan med dräneringsvatten som leds i diken och rör från åkrarna. – Problemet är inte att vi inte har vatten, utan att vi inte har vatten på rätt tidpunkt. Då är den här mellanlagringen med en bevattningsdamm en smart lösning, förklarar Tuve Lundström. Bevattningsbehovet kan fördubblas Fler lantbrukare kan behöva se över sina bevattningslösningar. Forskning från SMHI och Lunds universitet visar att klimatförändringarna gör att jordbruket i främst södra Sverige kommer att behöva öka bevattningen med 50 procent, eller i ett värsta scenario dubbelt så mycket jämfört med i dag, fram till det här seklets slut. – Jordbruket i dag står för en väldigt liten andel av Sveriges vattenanvändning; ungefär tre procent, men vi ser att i framtiden så kan det handla om 40–50 procent av Sveriges totala vattenanvändning. Vi ser att ju högre den globala användningen av växthusgaser är, desto större blir bevattningsbehovet i Sverige, säger Hugo Rudebeck som är doktorand i hydrologi och verksam vid SMHI i Norrköping. Fler åtgärder än dammar Att gräva bevattningsdammar är en stor investering, även om det går att få stödpengar från Jordbruksverket. Enligt Tuve Lundström ger ett dammbygge en viss försäkring mot torkperioder, men det kommer också att behövas andra lösningar för att klara ett varmare klimat. Att återställa utdikade våtmarker är ett exempel. Han tycker att jordbrukets vattenbehov är en fråga för hela samhället. – Jag tycker att det i högsta grad är ett gemensamt ansvar, för var och en av oss ska äta, konstaterar han.
Brandmän till sjukhus efter insats
Branden bröt ut i en ladugård under tidig fredagskväll och spred sig både till omkringliggande byggnader och terräng, rapporterar SVT Nyheter Örebro. Släckningsinsatsen har varit omfattande och en man misstänks för allmänfarlig vårdslöshet efter händelsen. Flera personer är förda till sjukhus, rapporterar Nerikes Allehanda. Det är den misstänkte själv, som inte hade några allvarliga skador. Och även två brandmän. Den ena har andats in rök och den andra har fått en sårskada i ansiktet. Men det ska inte röra sig om allvarligare personskador överlag, säger Maths Thörn, vakthavande befäl vid polisen, till tidningen. Vid midnatt var branden fortfarande pågående, men under kontroll.