TV4 Nyheterna Lördag, 4 april 2026
Artiklar
Tankfartyget får lämna Sverige
Fartyget Flora 1 får lämna Sverige, skriver Kustbevakningen i ett pressmeddelande. Fartyget bordades av Kustbevakningen i samverkan med Polismyndigheten under fredagsmorgonen. Utredningen efter det misstänkta oljeutsläppet visar att något miljöbrott inte kan styrkas. Samtidigt har Kamerun bekräftat att tankfartyget är registrerat i landets sjöfartsregister. Därmed saknas rättslig grund för fortsatta åtgärder och fartyget får lämna sin ankarplats utanför Ystad. − Misstankarna leder inte till åtal, men sjöfarten ska veta att svenska myndigheter tillsammans upprätthåller ordningen till sjöss. Vi agerar för att öka sjösäkerheten och skydda miljön. Finns ett misstänkt fartyg ingriper vi utifrån rådande förutsättningar, säger Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning. ”Vi är nöjda” Det var i torsdags som Kustbevakningens flyg upptäckte ett drygt tolv kilometer långt utsläpp av mineralolja inom Sveriges ekonomiska zon. Tankfartyget Flora 1 identifierades tidigt som intressant för utredningen. Även misstanken om bristande sjövärdighet har nu lagts ned efter att fartygets flaggstat klarlagts. − Saknas rättslig grund för fortsatt förundersökning kvarhåller vi inte fartyg. Dessutom finns en flaggstat. Vi är nöjda med att ha skapat klarhet i den frågan, säger Daniel Stenling.
De hungerstrejkar för att stoppa kritiserade tonårsutvisningarna
En grupp ungdomar står med paraplyer utanför riksdagen i aprilvädret. Nätverket för unga som hotas av utvisning beskriver hungerstrejken som en sista utväg för att få sin röst hörd. Medgrundaren och V-politikern Leo Ahmed säger att nätverket sedan december skrivit debattartiklar, mejlat och ringt politiker för att stoppa de så kallade tonårsutvisningarna – utan resultat. Den 6 mars kom Tidöpartiernas beslut att förtydliga den ventil som finns i anhöriginvandringen, som innebär att det ska finnas ett beroendeförhållande mellan tonåringen och den vuxne. Men enligt Leo Ahmed kvarstår problemet. – Senast förra veckan var det två ungdomar som fick ett utvisningsbeslut och därför känner vi nu att vi inte har något val, säger han. Systrarna utvisades Medgrundaren Leo Ahmed lyfter bland annat situationen för två tjejer i nätverket – Donya, 20, och Darya, 24 – som i höstas utvisades till Iran medan resten av familjen fått stanna i Sverige. – De befinner sig just nu mitt i kriget och flera av ungdomarna står inför samma situation. Vi har ungdomar från Iran och Irak. Det handlar inte bara om osäkerhet och krig utan om att sära på familjer, säger han. Leo Ahmed är samtidigt kritisk till att regeringens beslut att pausa utvisningarna inte omfattar de ungdomar som redan fått utvisningsbeslut. Orolig för livet i Irak En av dem är Kani Hassan, som är på plats vid hungerstrejken tillsammans med sin syster. De har båda fått utvisningsbeslut till Irak och fått avslag på sin överklagan. – Det jag är mest orolig för är hur mitt liv kommer se ut i Irak. Ett land där kvinnor inte alls har några rättigheter, där utbildning för kvinnor inte ses som ett alternativ och där man hamnar i utsatthet som kvinna. Det är jag väldigt rädd för, säger Kani Hassan. – Det är Sverige som har format oss, vi kan inte leva någon annanstans. Många av oss riskerar att hamna i social utsatthet och väldigt svåra situationer om vi åker tillbaka till de länder de vill skicka oss till. ”Sverige är vårt hemland” Baderes Bano säger att han bara har en möjlighet kvar att överklaga sitt utvisningsbeslut. Om han får avslag ”är det kört”. – Vi skulle tvingas åka till ett land som vi inte känner oss säkra i. Det här [Sverige, reds. anm.] är vårt hemland. Det är här vi känner oss säkra. Det är här vi känner oss trygga, det är här vi har växt upp och det är här vi har vår framtid.
Därför ska du inte bunkra bensin – trots att priserna kan stiga
Oro för stigande olje‑ och bränslepriser gör att vissa pratar om att bunkra bensin i förväg. Men enligt experter är det oftast en dålig idé – både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Enligt Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige, faller idén snabbt när man tittar på vad som faktiskt krävs. – De allra flesta människor har ju inte godkända kärl för att förvara en större mängd bensin hemma. Då måste man först köpa dunkar eller behållare – och redan där försvinner den ekonomiska vinsten, säger Carl‑Erik. En färskvara Enligt MSB:s riktlinjer får ett enskilt kärl normalt inte vara större än 20 liter, och det finns gränser för hur mycket brandfarlig vätska som får förvaras i ett hem utan särskilt tillstånd. Enligt myndigheten får ett hushåll som mest förvara 100 liter brandfarlig vätska, och endast för eget behov. Vill man lagra mer krävs tillstånd från kommunen. Till skillnad från matkonserver går bensin inte att lagra hur länge som helst. – Bensin är lite grann en färskvara. Man kan inte spara bensin hemma i ett år och räkna med att den är lika bra, säger Stjernvall. Det som händer över tid är att bensinens kvalitet försämras. – Oktantalet sjunker. Har man 95‑oktanig bensin och lagrar den länge kan den senare hålla betydligt lägre oktantal, säger han. ”Orsaka en allvarlig explosion” Det kan komma att skada bilen. – En motor som behöver 95 oktan kan gå ganska dåligt om bensinen bara håller runt 89–90 oktan. Kör man länge på sådan bensin kan det i värsta fall leda till skador, säger Stjernvall. Utöver de ekonomiska aspekterna finns även säkerhetsrisker. – Bensinångor är explosiva. Vid fel blandningsförhållande kan ångorna i sig orsaka en allvarlig explosion, säger han. Försäkringsrisk Enligt Carl-Erik Stjernvall finns det även juridiska aspekter att ta hänsyn till. – Om man inte följer de riktlinjer som finns finns det en risk att hemförsäkringen inte gäller om något händer, säger han. Trots oron ser han inga tecken på akut brist just nu. – Det finns ganska lite som talar för att bensin skulle ta slut i Sverige inom kort. Om det skulle bli aktuellt med ransonering är det något som myndigheter hanterar på ett ordnat sätt, säger Stjernvall.
Hammarby krossade Mjällby
Finallagen i svenska cupen, Hammarby IF och Mjällby AIF, möttes på 3Arena i Stockholm i den allsvenska premiären. Då valde hemmalagets tränare Kalle Karlsson att bänka vänsterbacken Noah Persson och tog in Ibrahima Fofana som mittback och flyttade ut Frederik Winther till vänster. Dessutom bänkades Frank Junior Adjei och Oscar Johansson Schellhas tog plats på det centrala mittfältet. Mjällby fick nyligen offensive pjäsen Jeppe Kjær skadad och i hans frånvaro fick Ludwig Malachowski Thorell förtroende från start. Dessutom startade Timo Stavitski i stället för nyförvärvet Villiam Granath. Två snabba mål Strax före halvtid slog Frederik Winther en lång och bra boll från egen planhalva och Paulos Abraham blev helt fri. Forwarden sköt först på Robin Wallinder som räddade, men strikern fick med sig bollen, av tv-bilderna att döma med handen, och ordnade 1-0 till hemmalaget. Bara två minuter senare blev Abraham tvåmålsskytt. Besara satte bollen till vänster där Abraham tog emot och rullade kyligt in 2-0. – Otroligt skönt, vi gjorde en jävligt bra halvlek. Det var skönt att få utdelning också med två mål sent. Nu ska vi bara hålla i ledningen och försöka göra fler (mål) framåt, sa Abraham till TV4 i halvtid. Om att han tog med sig bollen med handen säger han: – Det kan vara det, jag är inte helt säker. Jag behöver se om det. Jag bryr mig inte så mycket. Nu blev det mål och jag fick in en till. Jag skiter i det. Kritiken i halvtid: ”För många misstag” TV4-experten John Guidetti var kritisk mot Mjällby i halvtid. – Problemet var nu att det var för många misstag, för många förlorade andrabollar, vilket ledde till att första målet kom efter ett dåligt försvarsspel. Katastrof. Efter det kom 2-0-målet, sa Guidetti i studion i paus. Mjällby gjorde två byten i halvtid. Ludwig Malachowski Thorell och Timo Stavitski klev av och Áki Samuelsen och Villiam Granath kom in. Men det hjälpte inte. Hattrick direkt i andra Den andra halvleken var bara tre minuter gammal när Paulos Abraham gjorde sitt tredje mål. Och det var likt det andra målet. Besara med en boll till vänster där Abraham tog emot och rullade in den nere i bortre hörnet. Mjällby försökte få in ett mål och efter 55 minuter hittade Elliot Stroud in med en fin passning i straffområdet till Jacob Bergström som klippte till direkt, men Warner Hahn räddade. Mjällby försökte och försökte och efter 77 minuter fick Abdoulie Manneh iväg ett skott utanför straffområdet, som var nära att leta sig in i det bortre krysset, men Hahn låg som ett streck i luften och räddade. Bortalaget lyckades inte komma närmare än så. Hammarby vann med 3-0. – Jag har sagt att han (Paulos Abraham) kommer vinna skytteligan, så det är kul att han lever upp till det, säger Bajen-kaptenen Nahir Besara till TV4.
Oväntade förslaget: Bygg lekplatser – inne på kyrkogårdar
Brämhults kyrkogård utanför Borås är lite av pionjärer när det kommer till att inkludera de yngre besökarna. Förra året anlades minnesbrunnen och ett stenkast bort har man också byggt en labyrint för de som tröttnat på stillheten vid graven. –Här har vi en minnesbrunn och brevlåda. I brevlådan ligger pennor och kritor som barnen kan använda för att rita en teckning och lägga i brunnen, berättar Stefan Bärve, kyrkogårdschef i Borås. Planer finns också på små skottkärror och trädgårdsredskap och en grillplats i utkanten av begravningsplatsen. – Vi behöver bygga nytt för framtiden så att dagens barn får en annan syn på livet på kyrkogårdarna. Göra det till en fin plats istället för att den upplevs som skrämmande. Vill skapa förståelse för liv och död I studien har forskare vid SLU intervjuat representanter från begravningsbranschen för att se hur man skulle kunna göra kyrkogårdarna mer välkomnande för de små. Syftet är både att ge barnen en större förståelse för liv och död men också erbjuda grönytor när städerna förtätas. För att lyckas föreslås bland annat fler utsmyckningar, skulpturer och bärbuskar, men man kan även tänka sig att gå längre. – Vi har hittat exempel på att man invid en begravningsplats har en miljö där det både ingår natur och lekredskap och att det fungerar väldigt väl. Det skulle kunna tyda på att man har lekplatsliknande miljöer, men tänka på var man placerar dem, säger Märit Jansson, docent i landskapsplanering vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Möts av positiva reaktioner Bland de besökande på Brämhults kyrkogård möts förslaget mestadels av positiva reaktioner. – Jag tycker det är jättefint att man tänker så. För barnen ska ju se detta som en del i livet, säger Bosse Johansson. – Det är fint tänkt, men tycker inte det ska ligga precis bredvid begravningsstenarna så att det blir stim och stoj, säger Kristina Arvidsson. Har du förståelse för de som tycker att kyrkogårdar ska vara en lugn oas, inte en lekplats för barn? – Jag håller helt med. Det ska vara lugnt och fint, men där kommer de vuxna in i bilden som har ansvar för sina barn och förklara för dem att här inne visar man respekt. Jag tror man kan kombinera det, säger kyrkogårdschef Stefan Bärve.
Klart i dag: Sverige har förbrukat årets andel av jordens resurser
Efter bara tre månader har Sverige gjort slut på sin andel av årets förnybara resurser. Resten av året lever vi på ekologisk kredit – på bekostnad av framtida generationer. Dagen kallas Overshoot Day, och i Sverige infaller den 4 april – sex dagar tidigare än förra året. – Om alla konsumerade som folk gör i Sverige skulle hela jordens förnybara resurser ta slut idag. Det är ganska tidigt och det betyder att vi har en ganska hög konsumtion jämfört med andra länder, säger Isadora Wronski, senior strateg på Greenpeace. Hon liknar Overshoot Day vid en konkurs. – Sysslar man med ekonomi och inte håller sin budget, vad händer då? Jo, då går man till slut i konkurs. Och det gäller även planeten. Så vänder vi på trenden För att bromsa utvecklingen krävs både politiska beslut och förändrade levnadsvanor. – Vi behöver satsa på tillräcklighetsåtgärder, som handlar om att minska resursanvändningen samtidigt som man gör saker som vi människor mår bra av. Det kan vara enkla grejer som att minska matsvinnet, äta mer växtbaserad kost, minska energiförbrukningen och att välja cykeln, säger Isadora Wronski. Hon betonar att ett hållbart liv inte behöver innebära uppoffringar. – Det går utmärkt att leva ett bra liv utan att slösa på våra resurser. På det politiska planet behövs mer drastiska åtgärder, speciellt när det kommer till ekonomin. – Vi behöver ändra på hela vårt ekonomiska system i grunden. Vi behöver lämna en ekonomi som bara fokuserar på tillväxt, det går inte att hela tiden använda mer energi och resurser för att skapa genomflöde. Forskarna säger att vi inte klarar av det och det är en av grundorsakerna till det här, säger Wronski. ”Det är inte raketforskning” Qatar var det land som först nådde sin Overshoot Day i år – redan den 4 februari, följt av Luxemburg och Singapore. Först den 5 juni kommer vi får veta när jordens Overshoot Day inträffar. Förra året skedde det 24 juli. – Vi vet precis vad som behöver göras, det är inte raketforskning, men då behöver vi också börja göra det. Just nu går vi åt helt fel håll, både i Sverige och globalt. Sist i världen väntas länder som Honduras och Kambodja nå sin gräns, först mot slutet av november.
Smittades med hiv som unga: ”Kompisen bad mig ta på handskar”
När 27-årige Mohammed Walai fick sin diagnos för nästan tio år sedan var det fortfarande mycket okunskap kring hiv, både hos honom själv och i omgivningen. – Jag minns väldigt lite egentligen, men jag minns att jag var rädd för att jag skulle dö och jag hade väldigt dålig koll på behandlingen. Hela rummet skakade och jag var väldigt i chock, säger han. Hans mamma reagerade på samma sätt när han berättade och han kom samtidigt ut som homosexuell. – Hon var fundersam över vad som skulle hända med min hiv-diagnos och hur det här kommer att påverka oss framöver. ”Kommer jag ens kunna få barn?” Malva Lambertz, 25 idag, tog tester på grund av en otrogen partner. Efter tre dagar kom resultatet och hon ombads åka in till mottagningen och träffa barnmorskan. – Jag åkte dit och då sa hon: Du har fått hiv. Jag började skratta först, det var någon chock för mig. Sedan började jag gråta och sa: Kommer jag ens kunna få barn? Fortsatta fördomar och stigma Trots stora medicinska framsteg möter många fortfarande fördomar och stigma. – En tjejkompis ville inte skåla med mig och tog lite avstånd. Så det märktes ju av. Jag fick en kommentar om att använda plasthandskar när jag skulle skära frukt, det kändes väldigt jobbigt, säger Malva. Mohammed Walai möttes också av varierande reaktioner, men för det mesta stöttande. – Vissa hade lika dålig koll som jag, men i och med att jag fick god information, gick det snabbt att berätta: Det är inget problem, jag kommer att få äta medicin och det kommer inte att överföras till någon. Jag kan ha sex som vem som helst. Båda betonar att dagens behandling gör det möjligt att leva ett normalt liv utan risk att smitta andra. Informationsplikten kan försvinna I veckan kom nyheten att regeringens utredare föreslår att informationsplikten för hiv bör tas bort. Både Mohammed Walai och Malva Lambertz hoppas att det ska bidra till att minska stigmat och normalisera synen på hiv. Det finns fortfarande yrken där personer med hiv är utestängda, exempelvis polis och pilot, och de båda hoppas på förändring även där. – Jag tror att det är som många andra föreskrifter i Sverige att vi behöver se över dem och revidera dem. Jag hoppas att Plikt- och prövningsverket kan se över sina föreskrifter redan i år. Det finns inget skäl att neka en person jobb för att den lever med hiv, säger Mohammed.
Därför lever japaner längre än svenskar – på äldreboenden
I Japan lever man längst i hela världen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskargrupper från japanska universitet, försökt förstå varför och mätt kvarvarande livslängd vid 75 års ålder. – Diskussionen började med vad som är friska respektive sjuka levnadsår. Det är ju jättesvårt att definiera, men vi valde att titta på när man har äldreomsorg, alltså bor på det som vi kallar särskilt boende eller äldreboende, säger Karin Modig, docent i epidemiologi vid KI, som har lett forskningsstudien. Oväntat resultat Resultatet visar att svenskar och japaner har ungefär lika många friska levnadsår. Däremot lever japaner längre med formell äldreomsorg. – Vi tyckte att det var lite oväntat när vi först såg resultatet. Jag tror att många tolkar Japans långa livslängd som att de lever friska så länge. Den här studien tyder på att det inte riktigt ser ut så, säger Karin Modig. Vid 75 års ålder har en japansk kvinna i genomsnitt 10,4 friska levnadsår och 5,1 år med äldreomsorg kvar. För en svensk kvinna är motsvarande siffror 9,9 år utan och 3,8 år med äldreomsorg. För män är skillnaden mindre. En japansk man kan i genomsnitt förvänta sig 9,8 år utan och 2,2 år med omsorg. En svensk man kan förvänta sig 9,6 år utan och 2,1 år med omsorg. Annorlunda äldreomsorg Forskarna har ett par hypoteser om varför resultatet ser ut som det gör. Karin Modig förklarar att en anledning kan vara att tröskeln för att få äldreomsorg är lägre i Japan. – Men då tänker jag att man skulle kunna förvänta sig att befolkningen som inte har vård alls skulle vara ännu friskare i Japan. Nu är de ju så lika Sverige, så det är lite motsägelsefullt. En annan förklaring kan vara att Japan har mer intensiv äldreomsorg än Sverige. Karin Modigs japanska medförfattare menar att det finns kulturella skillnader mellan länderna, där man i Japan har vissa livsuppehållande behandlingar för äldre som vi inte har här. – I Sverige ser vi nog målet med äldreomsorgen som att den ska ge kvalitet till livet snarare än hålla folk vid liv. Så det finns säkert ett mått av att äldrevården är lite mer effektiv eller mer intensiv i att hålla människor vid liv längre i Japan, säger Karin Modig.
Putin stänger ner nätet allt mer: ”Allting har eskalerat”
Utvecklingen beskrivs i en ny rapport från UI, där Ingvarsson är en av delskribenterna. Under det senaste året har Ryssland stängt ner mobilt internet i över 80 regioner och blockerat appar som Instagram, Facebook och Whatsapp. Följden har blivit att det är svårt att boka biljetter i kollektivtrafiken, sköta sitt jobb och ha kontakt med varandra. Nu riktas åtgärderna mot Telegram, som enligt Ingvarsson, är en av de viktigaste plattformarna för informationsspridning och diskussion i landet. – Det här har gått in i en kritisk fas och sedan ett år tillbaka ungefär har allting eskalerat. Statliga appar impopulära Syftet är att skapa ett statligt kontrollerat, parallellt internet, liknande det kinesiska systemet. Men de ryska alternativen är undermåliga och genomskinliga för säkerhetstjänsten, menar Ingvarsson. – De här apparna är ganska dåliga. Att försöka tvinga över ryssar genom att släcka ner nätet och tvinga dem att använda de här statligt kontrollerade apparna har varit extremt impopulärt, säger han. Rädsla för förtryck ökar Ingvarsson säger att den ryska statsapparaten samtidigt använt Telegram för propaganda och övervakning, vilket gör nedstängningen inför höstens parlamentsval extra anmärkningsvärd. – Om man stänger ner appen vet man inte var deras kommunikation tar vägen. Det finns en massa frågor och en del spekulationer. Putin skulle vara extra rädd efter det han har sett i Venezuela och Iran. Han känner att han behöver ha det här verktyget på plats och det kan vara att man vill eskalera kriget. Oppositionen på nationell nivå är enligt Ingvarsson i princip utraderad, medan viss opposition på lokal nivå tillåts för att det gynnar Kreml. – Man vill inte att en guvernör eller en borgmästare växer sig alltför populära. Där kan man tillåta en del opposition, en del kartläggning av maktmissbruk och korruption. På lokal och regional nivå finns det lite påverkansmöjligheter fortfarande, men även de är kraftigt tillbakatryckta.
Fler laviner än normalt – experten varnar: ”Är ganska orolig”
Antalet tillbud där skid- eller skoteråkare startat laviner är i år mer än dubbelt jämfört med ett normalår, med över 120 incidenter – det värsta på 10 år. Under långfredagen ska en 800 meter bred lavin ha utlöst i Sorsele. Veckan innan drogs fem skoteråkare med i en lavin i Abisko. Alla klarade sig, men en drabbades av allvarliga skador. Svagt snölager under stora flak Enligt lavinexperter beror den ökade risken på långa perioder med ihållande kyla och lite snö, följt av snöstormar som lagt stora mängder snö ovanpå ett skört undre snölager. Genom att gräva en testgrop kan skillnaderna synliggöras. Jenny Råghall gräver en grop och genom att trycka på snön först nära ytan och därefter längre ner längs gropens vägg visar hon hur snön kan skilja sig åt mellan olika nivåer. – Här uppe är det ganska löst och fint, här är en gammal skare som är hård och här nere försvinner hela min hand in, och tittar man på kristallerna ser det ut som strösocker eller flingsalt och det är dom här kristallerna som inte är så hållbara då de belastas av tunga flak av annan snö, säger hon. Svårare att förutse Flakproblem, där tunga snöfält vilar på ett, till ytan stort, svagt lager i botten, gör laviner svårare att förutse. Det är något som experter tror kan bli vanligare i takt med klimatförändringen. – Det vi tror är att vi kommer ha mer extrema väderhändelser vilket gör att det kommer vara svårare att förutspå laviner och svårare att hantera dom när man är ute och vill nyttja terrängen. – Jag tror inte man kan säga att det just blir farligare, men kanske mer oförutsägbart. Så kan du minska risken Under de senaste veckorna har ett stort antal laviner gått i Kebnekaise och Abiskofjällen, men även andra delar av fjällkedjan har drabbats. Hur lite som krävs för att starta en lavin kan variera stort. Statliga fjälleder i flacka områden anses generellt vara säkra från laviner, medan sluttande områden är mer riskfyllda. Genom fältobservationer i kombination med väderprognoser uppdateras lavinrapporterna varje dag. Rekommendationen är att dagligen uppdatera dig via lavinprognoser.se, samt förbereda sig inför olika scenarier redan innan fjällturen och att ha med sig rätt utrustning, bland annat lavinsändare. – Oavsett om man är på turskidor och går i dalgång eller topptur eller är skoteråkare så behöver man vara medveten om aktuell lavinfara och ha kunskap hur man färdas i terrängen och läsa den. Oro för fler incidenter Inför påskhelgen uttrycker Jenny Råghall oro för fler incidenter. – Ja jag är egentligen ganska orolig fortsatt, för det är inte ett vanligt snöår. Det är mycket mer instabilt med de här bestående flaken vi har. – En av fyra som dras med i en lavin dör.